S:t Nicolaus
1043
S:t Nicolaus
Besöksadress:
Smedjegtan 17
Postadress:
Smedjegatan 17
621 55 VISBY

0498-21 05 48
st.nicolaus@frimurarorden.se

S:t Nicolaus

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik

Det första datum då frimureri på Gotland över huvud taget nämnts var den 28 juni 1873, då ett köpekontrakt upprättades angående försäljning av tomten där Frimurarhuset idag är beläget.

Wisby frimurareförening stod som köpare och säljare var änkefru Fredrika Carlén f. grevinna Hamilton. Kostnaden var 12 000 riksdaler en summa som till stor del upplånades. Skulden var till sin helhet betald innan logen firade sitt tioårsjubileum.

Fredrika Carlén har låtit restaurera det hus där vi idag håller våra loger och på en målad inskription på dörren till en skåpnisch i vårt nuvarande klubbrum kan man läsa följande:

Omkring 1097 blev detta hus uppbyggt
till Nicolai munkar att der lefva tryggt.
I fyra sekler det sig uppehöll
I fyra sekler sedan det förföll.
Tills 1862 man skref
Då det ånyo uppbyggt blef

af Fredrika Carlén född Hamilton

SJL S:t Nicolai föregångare
Vilka var då Wisby frimurareförening? Det finns inga dokument som styrker denna förenings existens och det är inte troligt att det ens rörde sig om en brödraförening utan rätt och slätt ett antal frimurarebröder som tagit till sin uppgift att förbereda inrättande av en S:t Johannesloge i Visby.

Initiativtagare och ledande själ i föreningen var dåvarande kaptenen, sedermera major vid Gotlands Nationalbeväring, Nicolaus (sic!) Törnqvist. Han lyckades samla ett antal bröder som under besvärliga förhållanden tvingades företa båtresor över Östersjön för att vinna befordran och kunskaper i den konungsliga konsten. Detta var nödvändigt med tanke på att man skulle ha tillgång till kunniga och värdiga ämbetsmän då logen bildades.

En ansökan underskriven av 40 bröder gjordes till H Maj:t Konung Oscar II och den 21 januari 1874 utfärdades kapitulationsakten för den vördade S:t Johanneslogen S:t Nicolaus. Detta datum utgjorde även logens högtidsdag fram till år 1912. Under tiden hade lokalerna iordningställts och den 14 juni samma år öppnades den första arbetslogen. Påföljande dag, den 15 juni förrättades logens högtidliga invigning. Detta datum är sedan 1912 datum för logens högtidsdag.

I ämbetet som Ordförande mästare installerade sig militärbefälhavaren på Gotland, översten och friherren Ernst Peter Mattias von Vegesack.

Vid mitten av 1880-talet umgicks man med planer på att bygga för en Andreasloge, och skisser utarbetades av en arkitekt i Uppsala. Men det stannade vid dessa planer och det verkar inte ens som om planerna på en Andreasloge behandlats av bröderna.

Första verksamhetsåret 1874 genomförde man16 sammankomster i grad I, två i grad II. Till frimurare antogs detta år 41 främmande sökande och 14 gick vidare till den andra graden.

Året därpå antogs återigen 41 främmande sökande och 18 gick vidare till andra graden. Dessutom genomfördes detta år 8 sammankomster i grad III med 24 recipienter. Under de första 75 åren recipierades över 1000 nya bröder d.v.s. i snitt 14 nya bröder per år.

Namnet S:t Nicolaus
Frimurarlogen S:t Nicolaus har tagit sitt namn efter den kyrkoruin som nu är logebyggnadens närmaste granne. Symbolisk finns även en tanke att man genom detta namnval velat anspela på den helige S:t Nicolaus som bl.a. var de resandes skyddspatron. Här kan man se honom som ett gott föredöme för frimurarna på deras ”resa” genom denna världen. Dominikanerna, som tidigare var ägare av kyrkan med omkringliggande områden ansåg S:t Nicolaus jämte Augustinus såsom sina skyddshelgon. Det var inte bara Visbydominikanerna som ansåg sig stå under S:t Nicolai skydd. Storkyrkan i Stockholm, som varit en dominikanerkyrka, bar tidigare detta namn och Storkyrkoförsamlingen kallas fortfarande Nicolai församling. För det kan väl inte ha varit så enkelt att man ville hedra den man, som lagt ner så mycket arbete på grundandet av logen?

Ordförande mästare för SJL S:t Nicolaus
1874-1885   Ernst von Vegesack, Överste och Militärbefälhavare på Gotland
1885-1892   Nicolaus Törnqvist, Major
1892-1901   Per Gustaf Emil Poignant, Landshövding
1901-1906   Carl Jacob Philemon Sörensson, Förste provinsialläkare
1906-1909   Carl Johan August Wall, Landshövding
1909-1912   Karl Rudolf Rydin, Landshövding
1913-1914   Carl Theodor av Ekenstam, Häradshövding
1914-1916   Carl Johan Björkander, Vicekonsul
1917-1919   Bo Arvid Tarras-Wahlberg, Överstelöjtnant
1919-1932   Carl Emil Ekman, Konsul
1932-1956   Carl Gustaf Björkander, Vicekonsul
1957-1958   Harald Löwenberg, Borgmästare
1959-1963   Axel Westberg, Disponent
1963-1968   Seved Englund, Länsjägmästare
1968-1976   Erik Beijer, Prost
1976-1982   Per Pelling, Major
1982-1992   Torsten Westberg, Tandläkare
1992-1994   Bengt Wellhagen, Överstelöjtnant
1994-2005   Ove Lundin, Domprost
2005-2009   Åke Flood, Direktör
2009-            Lars-Gustaf Sjöholm, Avdelningsdirektör