Salomon à Trois Serrures
3013
Salomon à Trois Serrures
Besöksadress:
Södra Hamngatan 31
GÖTEBORG
Postadress:
Drottninggatan 32
411 14 GÖTEBORG

031-780 31 41, 031-780 31 46
sa3s@frimurarorden.se

Salomon à Trois Serrures

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik

S:t Johanneslogen Salomon à trois Serrures grundades den 27 juni 1755 av sju personer i staden, som blivit frimurare i loger på andra orter, i Paris, London, Köpenhamn, Amsterdam och Stockholm.

Göteborg var på 1700-talet en av Sveriges främsta orter för samfärdsel och handel med utlandet. Det är därför naturligt att en frimurareloge genom influens utifrån startades här och trots att staden var Sveriges tredje stad i storlek så blev logen den andra i landet.

Logens grundläggare var med.dr. Carl Diedrich Engelhardt, som blivit upptagen som medlem i en fransk loge och vid sin hemresa fick tillstånd att grunda loge i Göteborg. Logens namn blev vid starten ”Salomoniska Logen af trenne lås”. Under en följd av år på 1700-talet kallades logen efter ett dokument utställt i Stockholm år 1757 för ”Salomoniska Logen”. När man senare ville återgå till det ursprungliga namnet, valdes den franska benämningen, som logen har än idag, troligen för att erinra om logens ursprung.

Den främste Ordförande Mästaren under 1700-talet var landshövdingen och generalen friherre Johan Fredrik von Kaulbars, som verkade under åren 1756 - 1762. Han hade ett militärt förflutet från spanska tronföljdskriget, varifrån han kom till Carl XII i Stralsund. Efter stadens kapitulation blev han liksom alla andra krigsfånge men nästan omedelbart utväxlad av Carl XII och utnämnd till generaladjutant. Han stod i löpgraven vid Fredrikshalds fästning vid kungens fötter, när denne föll för en norsk karteschkula. Under von Kaulbars tid som Ordförande Mästare växte logen snabbt ifråga om medlemsantal och utvecklades på flera olika sätt. Göteborgska frimurare förde med sig de frimureriska tankegångarna till Pommern i samband med det s.k. sjuårskriget mot Preussen år 1757 – 1763 och till Kina genom medlemmar anställda i Svenska Ostindiska Companiet. På båda dessa orter bildades senare särskilda loger lydande under Stora Landslogen i Stockholm. Vid von Kaulbars bortgång i december 1762 begravdes han under stora hedersbetygelser under golvet i Domkyrkan i Göteborg.

Under senare delen av 1700-talet verkade kommerserådet och v. landshövdingen friherre Patrik Alströmer som Ordförande Mästare tiden 1779 – 1802. Han var under samma tid även Ordförande Mästare för Andreaslogen i Göteborg och från år 1788 Provinsial Mästare för den det året grundade Göta Provinsial Loge.

Den Ordförande Mästare, som under 1800-talet lämnat efter sig det kanske vackraste minnet, är med. jubeldoktor och förste stadsläkare Christian Fredric Ewert. Han hade förmåga att göra varje logesammankomst till en högtidsstund och vann uppskattning långt utanför logerummens väggar. Han verkade som Ordförande Mästare under åren 1860 – 1881.

Under 1900-talet framstår konsuln Ivar Constantin Fallenius, som var Ordförande Mästare under åren 1917 – 1943, en anmärkningsvärt lång tid, som redan dessförinnan föregåtts av ämbetsmannatid i andra befattningar. Han har efterlämnat ett allmänt erkänt namn för hängiven pliktuppfyllelse och han fostrade under sin tid som Ordförande Mästare flera generationer av frimurare.

Logens vapen och valspråk
Logens heraldiska vapen och valspråk fastställdes samma dag som logens grundades den 27 juni 1755.

De tre låsen på vapenskölden ger för den oinvigde associationer till ett hemligt sällskap, som är symboliskt stängt med tre lås. I verkligheten är det tvärtom.

Tretalet i låsen syftar till treenigheten och återkommer i frimureriet i ett flertal olika sammanhang. Logen är den ena av två i Sverige, där tretalet förekommer i namnet. Den andra är S:t Andreaslogen i Göteborg med namnet ”De tre förenade kronor”.

Logens valspråk är ”Sapienti Aperta”. Den latinska devisen betyder ”Öppna (öppnade) för den vise”. Genom devisen blir låsens betydelse fullt klar. Den talar om att låsen är öppna och ej låsta för den som blir frimurare. Även om låsen ser stängda ut så är byglarna endast nedtryckta men ej låsta. På 1700-talet fanns inga s.k. patentlås utan alla lås måste öppnas och stängas med nyckel.

Utöver låsen är olika frimuraresymboler avbildade och hela skölden kröns av en krona med nio gyllene murslevar.

Logens lokaler
Logens verksamhet bedrivs Frimuraresamhällets fastighet vid Södra Hamngatan 31, Göteborg. Byggnaden är kulturminnesförklarad. Den tillkom efter den stora eldsvådan år 1802, då hela området mellan Stora Hamnkanalen, Västra Hamngatan, Vallgraven och Östra Hamngatan lades i aska. Vid en ny eldsvåda år 1820 skadades större delen av byggnaderna, men den del som låg längs Södra Hamngatan lyckades man rädda. Här befinner sig den s.k. pelarsalen, som anses vara den vackraste lokalen i Göteborg. De övriga byggnaderna och barnhuset, som låg längs Drottninggatan, blev totalförstörda. Den första byggnad som återuppfördes var barnhuset, vilket kunde tas i bruk redan ett halvår efter branden.

Barmhärtighetsverksamhet
Under von Kaulbars ordförandeskap tillkom en Barnhusfond, som gav bostad och utbildning till föräldralösa eller fattiga barn så att de vid mognare ålder kunde erhålla anställning och klara sig själva. Under 1800-talets första hälft avvecklades själva barnhuset men verksamheten fortsattes på sådant sätt att barnen utplacerades hos fosterföräldrar eller fick vara kvar hos föräldrarna och i båda fallen lämnades ekonomisk hjälp. En föregångare till nutidens barnbidrag. Verksamheten övergick efterhand i Provinsiallogens regi och fortgår än idag men i en något annorlunda form, allt i enlighet med att följa de förändringar som samhället genomfört. Varje år utbetalas betydande belopp till stipendier för unga och bidrag till medicinsk forskning med speciell inriktning för barnsjukdomar och liknande.