Lidköpings Frimurarebröder
3024
Lidköpings Frimurarebröder
Besöksadress:
Odd Fellow, Älvgatan 18
LIDKÖPING
Postadress:
c/o Stig Olof Johansson, Målaregatan 2
531 30 LIDKÖPING

lf@frimurarorden.se

Lidköpings Frimurarebröder

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik

Sådan var början

Under första hälften av 1800-talet fanns det inom Västergötland frimurareloger enbart i Göteborg. Med de samfärdsmedel, som då fanns, blev det både ett tidsödande och kostsamt företag för frimurarebröder utanför göteborgsregionen att resa dit. En förkovran i den frimureriska konsten blev därför förbehållet dem, som kunde offra tid och pengar därtill.

För frimurarna i Lidköping blev det därför aktuellt att bilda en Frimurare Brödraförening i staden. Vid sammanträde den 5 mars 1869 i Hotell Lidköping, numera Stadt, sammanträdde för första gången nio frimurarebröder och beslutade att närmare sammansluta sig och förpliktigade sig att, med helighållande av Ordens Lagar och statuter, arbeta för Frimurare-ljusets spridande. Genom frimurarebrödernas beslut uppstod Brödraföreningen III x III, så benämnd troligen bland annat med hänsyftning till stiftarnas antal.

De nio stiftarna voro: Sjökapten A W F Stolz, rådmannen Otto Nyman, kamreraren Alb. Petersson, handlanden Johan Ågren, kronofogden C A M Swan, fabrikören C Lidbom, handlanden Ludvig Ekwall, komministern C J Ljungström och hans kollega vid Lidköpings Elementar läroverk V E Norén. Vem av de nio grundarna, som vid sammanträdet den 5 mars 1869 förde klubban framgår ej av akterna. Protokoll började föras först den 9 oktober 1871 och då av kronofogden C A M Swan. Han mottog den första tiden de nio grundarna i sitt hem och blev deras självskrivne ledare.

Av "Förteckning över vid sammanträden närvarande bröder" framgår att föreningen under år 1869 höll 23 sammanträden.

Den 5 mars 1870 firades högtidligen föreningens första Högtidsdag. Följande bröder hedrade som besökande Högtidsdagen med sin närvaro: J E Hasselström från Prov-L i Kristianstad, Anders Lindgren, N O Winqvist, And. O A Lindstrand, G A V Sivers, J G Malmsjö, J E Westring, J A Wallberg och Aron Hultgren från Göteborg. Från föreningen var de nio stiftarna samt nio andra bröder närvarande.

Vid sammanträde med föreningen den 16 oktober 1871 framlade kronofogden Swan förslag till stadgar, vilka enhälligt antogs vid sammanträde den 23 oktober 1871.

Vid sistnämda sammanträde valdes enligt stadgarna § 4 följande styrelse:

Orförande C A M Swan
v Ordförande A W F Stolz
Talman C J Ljungström
v Talman V E Noren
Ceremonimästare J L Ekwall
v Ceremonimästare C J A Lidbom
Sekreterare J Åhgren
v Sekreterare A O Nyman
Skattmästare A Petersson
v Skattmästare N H Nilsson


Därmed hade Sveriges näst äldsta ännu arbetande Brödraförening blivit organiserad. Den äldsta Brödraföreningen, EOS i Lund, grundades 1866. De antagna stadgarna har sedan dess reviderats åtskilliga gånger.

Som tidigare nämnts hölls första sammanträdet i Hotell Lidköping och därefter intill den 10 oktober 1870 i kronofogde Swans hus då de åter förlades till Hotell Lidköping i en där förhyrd lokal på tredje våningen. Lokalfrågan var dock ett bekymmer och under tiden 6 maj 1878 - 8 september 1879 hölls sammankomsterna i lokaler, som bröderna Stolz och Lundh upplät. Därefter förlades sammanträdena åter i Hotell Lidköping, där lokal förhyrts och som på föreningens bekostnad inretts. Under åren 1879-1896 hölls där 125 sammanträden. Den följande tioårsperioden synes föreningen troligen varit husvill, varefter lokal anskaffats och genom frivilliga bidrag inretts i Hotell Örnen. Denna lokal blev dock först invigd vid Högtidsdagen år 1913. Från och med år 1975 håller föreningen sina sammankomster i Odd Fellows lokaler.

Vid sammanträde den 18 april 1870 uttalade bröderna en önskan att bilda en Johannesloge i Lidköping. För att anskaffa erforderliga medel framlades en lista för upplåning bland bröderna, på vilken genast antecknades 900 Rdr. Ansökan om bildande av en Johannesloge insändes till Orden Högsta Styrelse 1870 och 1872. Ansökningarna åtföljdes av förslag till logens namn, vapen, tjänstemän, byggnad och finansieringsplan samt var undertecknad av 19 bröder. Efter att ha inhämtat yttrande från Loge Direktorium, som ej ansåg sig kunna tillstyrka ansökan, meddelade Konung Karl XV avslag på brödernas begäran att få upprätta en Loge i Lidköping. Avslaget motiverades med att antalet bröder av högre grader var för litet, varvid 15 kap § 19 i Ordens Allmänna Lagar åberopades.

På ansökan 1872 inkom inte något svar trots att tidigare ansökan kompletterats och ny ansökan inlämnats p g a formfel. Frågan om upprättande av en Loge i Lidköping fick därefter falla.

En viss nedgång i föreningens verksamhet inträdde mot slutet av seklet. Det fanns troligen flera orsaker till detta, t ex det motstånd föreningen mötte i samband med hoppet om att få grunda en Johannesloge i Lidköping, lokalfrågor och ordföranden C A M Swans vacklande hälsa, som inte helt medgivit honom att leda föreningen. Swan avled den 24 april 1904, 74 år gammal. För att organisera fortsatt frimureriskt arbete inom föreningen valdes en femmannakommitté med broder J M Lundahl som ordförande. Kommitténs utlåtande omfattade fem punkter, som antogs vid sammanträde den 14 februari 1905 under broder J M Lundahls ordförandeskap. Av förslaget framgick bland annat att de hittills gällande stadgarna skulle behållas oförändrade samt att tills vidare årligen hålla tre ordinarie sammanträden, därav ett på högtidsdagen. Under året anslöt sig 18 nya bröder till föreningen. Sammanträdena hölls i tillfälliga lokaler i Stadshotellet.

Broder J M Lundahl utsågs till föreningens ordförande vid sammanträde på högtidsdagen 1906.

Ordens Högsta Styrelse hade i skrivelse under år 1911 meddelat att enligt de nya Allmänna Lagarnas kap 15 om brödraföreningar skulle dessa, för att upptagas till fullständigt lagliga länkar, vara stiftade av Ordens Högste Styresman. III x III i Lidköping borde således, trots ålder, först stiftas enligt vissa former och ansökan därom insändas till Ordens Högste Styresman. En femmannakommitté tillsattes och den 22 november 1911 förelåg ansökan och av omständigheterna föranledda förslag till ändring av stadgarna, vilka antogs sedan föregående stadgar upphävts. Ansökan till Ordens Högsta Styresman insändes den 5 mars 1912.

Den 30 augusti 1912 godkände Ordens Högste Styresman föreningens nya stadgar och Konstitutorial för "Lidköpings Brödraförening", föreningens nya namn, hade utfärdats.

III x III höll sitt sista sammanträde den 29 september 1912 och Lidköpings Brödraförening höll sitt första sammanträde den 14 februari 1913. Föreningens första vapen har komponerats och ritats av föreningens dåvarande CM UB Brodern Gunnar Axelsson-Linde. Den 28 december 1933 meddelade föreningens ordförande att H M Konungen, Frimurareordens Högste Beskyddare den 10 december 1933 i nåder fastställt detta vapen, som tidigare godkänts av Riksheraldikerämbetet.

Vapnets devis är:
Decidera ardua - Decidera lucem
Sträva mot höga mål - Sträva mot ljuset

Vår första sköld
1/1