Carl Friedrich Eckleff
1004
Carl Friedrich Eckleff
Besöksadress:
Bangårdsgatan 3
UPPSALA
Postadress:
Kungsängsgatan 17-19
753 22 UPPSALA

018-60 22 78
cfe@frimurarorden.se

Carl Friedrich Eckleff

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Allmänt

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) verkar inom hela Svenska Frimurare Orden (SFMO) och utgör en sammanslutning av frimurare, som har speciellt intresse för frimurerisk forskning.

Om forskningslogen

CFE verkar inom hela Svenska Frimurare Orden (SFMO) och utgör en sammanslutning av frimurare, som har speciellt intresse för frimurerisk forskning. Logen, vars valspråk är "Ad Fontes" (= till källorna), invigdes den 22 november 1997. Den är uppkallad efter en av det svenska frimureriets främsta arkitekter, Carl Friedrich Eckleff, som levde åren 1723-1786. Eckleff införde bl.a. Andreasgraderna i Sverige och grundade Stora Landslogen.

CFE bedriver sin verksamhet med stöd av 13:e kapitlet Ordens allmänna lagar (OAL). Där anges bl.a. att:

Forskningslogens syfte är att bedriva och främja forskning kring frimureriet och dess historiska och kulturella bakgrund, sociala miljö, samhälleliga roll och ideologiska utveckling, i första hand vad gäller det svenska frimurarsystemet.

Det framgår även av OAL att CFE ska verka inom hela Orden och i graderna I-X. CFE är ceremoniellt underställd Stora landslogen och Stormästarens prokurator är provinsialmästare för CFE. Utbildningsdirektoriet är huvudman för forskningsverksamheten och styrelsen för CFE utgör Ordens forskningsnämnd. Ordförande mästaren i CFE är själskriven ledamot i Utbildningsdirektoriet.

CFE har dels ritualenliga sammankomster dels arbetssammanträden i akademiform. Eftersom CFE inte har några receptioner påminner arbetet om det som bedrivs inom en brödraförening. Stormästaren har fastställt särskilda stadgar för CFE där formerna för verksamheten preciseras. Av stadgarna framgår bl.a. att CFE har sitt säte i Uppsala och ska hålla minst fyra ritualenliga sammankomster (loger) per år.

CFE:s verksamhet

Forskningsprojekten är som framgår av OAL den viktigaste delen av verksamheten. Forskningen bedrivs av logens egna ledamöter men även av andra som har intresse och fallenhet för detta. Forskningsresultaten ska spridas inom Orden och göra det möjligt för alla frimurare att få en ökad kunskap. Detta sker vid sammankomster, i publikationer och vid symposier. Det som sägs eller skrivs i dessa sammanhang är alltid föredragshållarens eller författarens egna slutsatser och tolkningar.

CFE:s sammankomster, som vanligtvis genomförs på lördagar, är öppna för alla bröder som har den aktuella graden oavsett om man är medlem i CFE eller inte. Det har med tiden utvecklats en praxis att CFE har sex sammankomster per år varav tre i Uppsala och tre på andra orter där det finns en loge eller brödraförening som kan ställa lokaler till förfogande för en dag. Fem av sammankomsterna sker i form av en forskningsloge och en sammankomst genomförs i akademiform. Vid alla sammankomster hålls ett föredrag som åtföljs av frågestund och diskussion. Det är vanligt att resultatet av en forskningsinsats presenteras vid en logesammankomst.

Forskningsresultaten presenteras även skriftligt i någon av de publikationer som CFE ger ut. Det finns två skriftserier och ett antal större volymer som utgivits separat. Dessa beskrivs mer utförligt nedan.

Vartannat eller vart tredje år arrangerar CFE symposier under en lördag-söndag med parallella föredrag i olika grader. Vid dessa tillfällen ges möjlighet att sprida forskningsresultat och att utbyta tankar och idéer med andra bröder som har intresse för frimureriska frågor i en vid bemärkelse. Symposierna bidrar därmed till att skapa och underhålla värdefulla kontakter med likasinnade.