S:t Henrik
6023
S:t Henrik
Besöksadress:
Kaskisgatan 13
Postadress:
Kaskisgatan 13 A
20700 ÅBO

02-23 22 456
fs.sth@frimurarorden.fi

S:t Henrik

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik för logen S:t Henrik

Logen S:t Henrik


Frimureriet hämtades år 1758 till Finland med officerare , som var verksamma vid uppförandet av Sveaborg. S:t Johanneslogen S:t Augustin bildades i Åbo. Ett möte hölls den 8 augusti 1758, och logen flyttades sedan till Stockholm. Den 28 augusti 1762 etablerades logen slutligen i Helsingfors. År 1808 upphörde verksamheten i samband med att Finland förlorades till Ryssland. All frimurarverksamhet var förbjuden i det ryska riket. Det fanns vid den tiden 46 frimurare i Finland.


Först efter att Finland blev självständigt återupptogs frimurararbetet och den 3 april 1923 återinvigdes S:t Augustin i Helsingfors. Från Åbo reste man till S:t Augustin för att recipiera.


Tanken på en frimurarförening i Åbo uppstod tidigt. Den 15 mars 1926 besöktes Åbo av docenten Arvid Odencrants från Stockholm, som ombord på s/s Hebe bjöds på middag av frimurarbröder. Man diskuterade frimureriet i allmänhet och den 3 juni 1927 besökte Odencrants Åbo på nytt och vid den middagen på Handelsgillet tillsammans med Åbobröder väcktes tanken på en förening. Det fanns många fördelar med en förening i Åbo, bl.a. det att man skulle slippa de långa och kostsamma resorna och att ett bibliotek skulle finnas på nära håll. Vid ett möte den 21 januari 1928 beslöts att bilda en förening med namnet S:t Henrik som skulle arbeta i Johannesgraderna. OM för S:t Augustin, apotekaren Gösta Salingre och hans bror, tandläkaren Axel Salingre hade diskuterat frågan vid flera tillfällen i Stockholm med Ordens högsta ledning. Den 8 juni 1928 biföll Ordens VSM föreningens bildande. På Köpmansgatan 1 hyrdes en lokal, som inreddes för logearbete och den 7 december 1928 invigdes föreningen av Ordens Storsekreterare, häradshövdingen Yngve Wisén, biträdd av Arvid Odencrants. I och med detta började frimurararbetet i Åbo.


I början fanns det endast 19 medlemmar och hyran var hög. Dessutom skulle föreningslokalen inredas, inventarier anskaffas m.m. Med gemensamma ansträngningar klarade man ändå av att få igång verksamheten. Ett problem uppstod, nämligen att besätta de olika ämbetsmannaposterna. För att kunna fungera som OM måste man inneha grad VII, en sådan broder fanns inte i Åbo. Den dåvarande FFBB i S:t Augustin, Axel Salingre åtog sig uppdraget vid sidan om sin befattning i S:t Augustin.


Föreningens möten hölls något oregelbundet, men man strävade till att hålla 2-3 möten per termin. Redan två år efter starten såg det hotfullt ut beträffande lokalen, som blev uppsagd. En ny lokal erhölls och inreddes till dryga kostnader vid Köpmansgatan 3. Lokalen var även avsedd att tjäna den redan då påtänkta logen S:t Henrik. Invigningen av lokalen skedde den 12 december 1930. Lokalbytet tärde hårt på föreningens ekonomi.
Intresset för föreningen ökade och medlemsantalet nästan fördubblades på ett par år. Det blev dags att utvidga arbetet och övergå i loge. Föreningens uppgift tog inte slut, endast karaktären förändrades. De rituella sammankomsterna upphörde, men som ekonomisk faktor och utåt synlig ”juridisk person” fortsatte den sin existens, och gör det fortfarande.
Logen S:t Henriks tillkomst diskuterades på högsta ort med positivt resultat och logen blev till och invigdes den 30 september 1931. Den nya logens kapitulationsakt är dagtecknad i Stockholm den 12 juni 1931.


Diskussionerna om logens tillblivelse hade diskuterats av fyra personer, de båda bröderna Axel och Gösta Salingre från Finland, och från Stockholm deltog Ordens dåvarande Kansler , amiral Arvid Lindman samt Ordens dåvarande Storsekreterare , revisionssekreteraren Yngve Wisén. Tyvärr finns det inga protokoll från dessa samtal.


På grund av Vinterkrigets tunga bombardemang rekvirerades alla sällskapslokaler för allmännyttigt bruk och logen förlorade sin dyrt förvärvade och inredda lokal på Västra Strandgatan år 1940. Under kriget låg verksamheten nere men efter år 1946 reste ämbetsmän med recipiender till Helsingfors för att där verka fram till den 1 oktober 1950 då logens nuvarande lokal i Åbolands sjukhus ́ fastighet invigdes. Verksamheten har allt sedan dess bedrivits här. Jämsides arbetar Brödraföreningen Erasmus, instiftad år 1938, i lokalen.


Logens vapensköld "Aura celesta duce" fritt översatt ungefär " det himmelska ljuset råder överallt" .

sthgatuvy2
1/1