Vidar
1074
Vidar
Besöksadress:
Bangårdsgatan 3
UPPSALA
Postadress:
Kungsängsgatan 17-19
753 22 UPPSALA

018-13 25 23
vidar@frimurarorden.se

Vidar

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik

Den 17 februari 1895 invigdes brödraföreningen Vidar vid en högtidlig sammankomst i Hotell Gillets festsal i Uppsala. Det var den första rituella frimurarsamman-komsten i staden och banade väg inte bara för Uppsalas frimurarbröder att verka på hemmaplan, utan också för att fler brödraföreningar kom att erkännas inom Svenska Frimurarorden.

Men långt tidigare hade Hertig Carl, sedermera Carl XIII, planer som aldrig kom att realiseras. I ett brev, avsänt 1776 till Arvid Nils Stenbock, uppdrog han åt denne att inleda logearbete i Uppsala:


"I anseende till att uti Uppsala stad ej finnes någon constituerad fri Murare Loge, och där likväl torde vara, dels, redan uti andra lagliga loger emottagne bröder, dels skickel, ämnen att blifva emottagne: så har jag, med detta mitt öpne constitutorial, velat förordna och uppdraga den högt Upplyste Brodern Överste Lieutenanten och riddaren Arvid Nils Stenbock, att därstädes, under min bortavaro i sommar, öpna och holla frimurarermottagnings och instructions loge uti de trenne första St Johannes grader."

Det är inte känt huruvida någon frimurerisk verksamhet kom till stånd trots denna uppmaning från hertigen.

Det saknades ingalunda aktiva frimurare i staden och länet, men deras logearbete skedde huvudsakligen i Stockholm eller Gävle. I början av 1880-talet träffades lärdomsstadens frimurare regelbundet på någon av stadens restauranger. I maj 1886 samlas 29 bröder på Hotell Phoenix på initiativ av stadskamreren och domkyrkokantorn Johan Gustaf Hiller. Vid det väl förberedda mötet bildades föreningen Upsala Frimurare Bröder, U.F.B., och stadgar antogs i vilka det på ordenskanslerns inrådan uttryckligen fanns ett förbud att vid sammankomsterna begagna ”varken något till frimurarorden tillhörande ritual, emblemer eller dekorationer”.

Uppsala var vid den här tiden en småstad, men stadd i tillväxt. Folkmängden 1890 var ca 20 000. Järnvägens ankomst på 1860-talet revolutionerade kommunikationerna med huvudstaden och 1867 flyttade Akademiska sjukhuset in i moderna och rymliga lokaler med 170 sängplatser. Universitetet fick ökad betydelse och 1887 stod det nya universitetshuset färdigt. Genom ett särskilt riksdagsbeslut etablerades ett astronomiskt observatorium vid Rackarberget och till detta rekryterades en lundaprofessor, Nils Christofer Dunér att leda och utveckla verksamheten.

Dunér hade börjat sin frimurarbana i Malmö 1864 och han kom att bli en av tillskyndarna till frimurarföreningen Eos i Lund. I Uppsala togs han väl emot av bröderna i U.F.B. och inspirerade dem att förvandla denna till en brödraförening med ritualer och stadgar anpassade för gradbundna sammankomster. Tack vare sin erfarenhet och goda kontakter kunde han utverka att av honom själv tillskapat ritual fick högsta ordensledningens gillande och därefter på hösten 1894 satte stormästaren, Konung Oscar II, sitt sigill och namnteckning på de stadgar som gav föreningen rätt att arbeta i graderna I - IX. Därvid kom Vidar att bli den första brödraföreningen i orden, gillad och stadfäst av visaste stormästaren.

Efter invigningen kom Vidar att likt föregångaren U.F.B. träffas på någon av stadens restauranger; Gillet, Phoenix (vid Fyris Torg), Taddis (ovanpå dåvarande LundeQ) eller Stadshotellet. Dunérs ritual och stadgar blev mönsterbildande för de brödraföreningar som kom att bildas runt sekelskiftet och framåt. Uppbyggnaden med gradbundna föredrag som stommen i sammankomsterna är densamma än idag.

Det skulle dröja till 1957 innan uppsalafrimurarna kunde inviga sin första johannesloge som kom att få namnet Stenbocken, efter Arvid Nils Stenbock. I avsaknad av egna lokaler skedde invigningen i rikssalen på Uppsala slott den 25 maj 1957. Logens första Ordförande Mästare var Vidars Ordförande Erik Hedvall. Tio år senare kunde man ta egna lokaler i anspråk i det av frimurarna förvärvade Riksbankshuset, där man alltjämt huserar.

Först 1994 tillkommer en andreasloge, S:t Laurentius, och i samband därmed upphör Vidar att arbeta i graderna I – VI och blir en kapitelbrödraförening. Efter flera års diskussioner, inte minst förda av ledande uppsalafrimurare, invigs 1997 en särskild forskningsloge inom Orden, Carl Friedrich Eckleff. Denna har sitt säte och kansli i Uppsala frimurarehus.

Namnet Vidar är hämtat ur den nordiska mytologin som vid denna tid var mycket omhuldad. I Uppsala namngavs exempelvis två studentföreningar efter asanamn: Heimdal och Verdandi. Inom frimurareorden är det endast S:t Johanneslogen Bifrost i Sundsvall (invigd 1883) som har namn med samma ursprung.

Vidar är Odens son och halvbror till Vale. Efter Ragnarök hämnas han sin fader Oden. Han betraktas som tystlåten men stark, därav föreningens valspråk: Taciter sed fortiter (I tysthet, men kraftfullt). På det blå mittfältet i vapenskölden syns föreningens namn i runskrift omgivet av ett gyllene föreningsband. Skölden kröns av tre uppåtriktade murslevar som bildar en öppen krona.

Källor:  Mötesplats Vidar – Ett sekel frimurerisk gemenskap 1895-1995, Harry Lenhammar, 1995
S:t Johanneslogen Stenbocken Uppsala 50 år, Bengt Z Nordström, redaktör 2007.