Västmanland
1123
Västmanland
Termometergatan 2
723 50 VÄSTERÅS

021-14 16 85
vastmanland@frimurarorden.se

Västmanland

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik

Vid samma tid som första världskriget bröt ut i Europa, kom frimureriet till Västerås. Året var 1914. Då bildades Brödraföreningen Aros genom vilken det svenska frimureriet fick ett stadigt fotfäste i Västerås.

Ett av de äldsta dokumenten i ärendet är ett 1.2.1914 daterat brev från friherre Johannes Rudbeck.

Brödraföreningen Aros fick som valspråk: Ars Regia Superat - Den Konungsliga Konsten överträffar allt. I en underdånig skrivelse till Konungen framhålles bland annat som motiv för föreningens bildande, att de flesta frimurarna i Västerås hade svårigheter att till den utsträckning de skulle önska kunna deltaga i logearbetet enär loge eller brödraförening inte funnes på närmare håll än i Stockholm, Örebro och Eskilstuna samt Uppsala och Sala.

Till ordförande i föreningen valdes kapten vid Sala Trängkår, friherre Måns Christer von Stedingk, förste ceremonimästare i Stora Landslogen, ledamot i Logedirektoriet samt ordförande i Sala frimurarförening. Brödraföreningen Aros´ arbete kom att omfatta bland annat instruktioner både i Johannes- och Andreasfrimureriets samtliga grader.

Brödraföreningen Aros firade sitt 10-årslubileum 8.11.1924. Som en intressant detalj kan nämnas, att vid detta sammanträde företogs en insamling till förmån för Grosse Landesloge der Freimauer von Deutschland in Berlin. Föreningen hade nu 120 medlemmar. Med växande antal medlemmar och intresse för frimureriet, blev det aktuellt att bilda en riktig frimurarloge i Västerås. Efter många möten och ivrigt arbete fick man ett brev från Ordens Visaste Stormästare - konungen Gustaf V - daterat 22.10.1948. I brevet lämnade han tillstånd, att i Västerås bilda en ny loge med namnet S:t Johanneslogen Västmanland. Logen invigdes 5.12.1948. Antalet medlemmar var nu 248.

I och med att Västmanlands ordförandemästaren mottog Ordens lagar, S:t Johannesgradernas ritualer, Logens Sigill, Logens Konstitutions patent och Kapitulationsakt var S:t Johanneslogen Västmanland formellt och reellt en verklighet. Trettio års önskningar och ett sista års intensivt arbete hade burit frukt.

S:t Johanneslogen Västmanlands egna lokaler invigdes 28.9.1958 vid Vasagatan 15 i Västerås. Frimurarna i Västerås med bröder framförallt från Sala, Enköping, Arboga, Visby, Uppsala, Saltsjöbaden och andra närliggande orter för att inte glömma gästande bröder från bland annat Västerås nordiska vänorter Ålesund, Randers och Lahti, arbetade i dessa lokaler ända tills sommaren 2000. Då hade den ekonomiska situationen blivit av olika anledningar så betungande, att både S:t Johannesslogen Västmanland och i samma lokaler arbetande S:t Andreaslogen S:t David fick lämna och riva ned de lokaler de arbetat i över fyrtio år.

Efter 13 år i hyrda lokaler på Öster Mälarstrand arbetar Västeråsfrimureriet sedan hösten 2013 i ett nyligen införskaffat hus på Termometergatan 2. Bröder i Västerås med omnejd har lagt ner ett stort arbete på att iordningställa lokalerna och Västmanland hade sin första reception i de nya lokalerna 2013-10-03. Huset delas med andra Ordenssällskap.



En kär broder med Västeråsanknytning

Bo Alf Ingemar Setterlind, 1923-1991

Bo Setterlind föddes i Växjö 24 augusti 1923. Han flyttade först till Strängnäs. Som elva-årig flyttade han till Västerås där han sedan också tog studentexamen 1944 vid Västerås läroverk. På 50-talet flyttade han tillbaka till Strängnäs där han bodde till sin död 24 januari 1991. Då förlorade Sverige en av landets mest älskade och lästa poeter.

Han är begravd i Västerås utanför domkyrkan.

Bo Setterlind skrev under sin livstid mer än ett sjuttiotal böcker: romaner, noveller, reseskildringar, debattskrifter och barnböcker.

Han debuterade 1948 med diktsamlingen Månvagga. Han har gjort sig själv mest känd som lyriker genom sina omkring fyrtio diktsamlingar.

Bo Setterlind var en religiös diktare och skrev ofta om naturens skönhet, som en gåva från Gud. Han gestaltade också ofta döden och dödsögonblicket.

En dikt av nationalskalden Bo Setterlind:

Döden tänkte jag mig så
Det gick en gammal odalman
och sjöng på åkerjorden.
Han bar en frökorg i sin hand
och strödde mellan orden
för livets början och livets slut
sin nya fröskörd ut.
Han gick från soluppgång till soluppgång.

Det var den sista dagens morgon.
Jag stod som harens unge, när han kom.
Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!
Då tog han mig och satte mig i korgen
och när jag somnat, började han gå.
Döden tänkte jag mig så.

bs_minnessten
1/1