Stenbocken
1073
Stenbocken
Besöksadress:
Bangårdsgatan 3
UPPSALA
Postadress:
Kungsängsgatan 17-19
753 22 UPPSALA

018-13 25 23
stenbocken@frimurarorden.se

Stenbocken

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Arvid Nils Stenbock

1738-1782

Arvid Nils föddes 27 september 1738 på säteriet Rånäs o Fasta socken (nu Fasterna). Säteriet ägdes av hans far och som tidigare hade ägts av hans morgar, kanslipresidenten Arvid Horn.
Arvid Nils tillhörde en av rikets förnämsta ätter, som var den första som upphöjts till friherrlig rang - den hade nummer 1 bland friherrarna på Riddarhuset. Detta har väl sin förklaring att den första friherren dels var svåger till Gustaf Vasa genom hans andra gemål Margarets Leijonhufvud, dels var far till den tredje gemålen, Katarina Stenbock. Arvid Nils farfars far hade 1651 blivit greve och hans far, kammarherren, lagmannen och vice landshövdingen i Kronobergs län, Gustaf Leonard Stenbock hade blivit ättens huvudman sedan hans äldre bröder bosatt sig på andra sidan Östersjön.

Arvid Nils fick en noggrann uppfostran. Det sägs att han redan tidigt visade ett ovanligt intresse för läsning och även tidigt gav sig i kast med sådana ämnen som de lärde språken, matematik, algebra och naturkunskap. Först undervisades han hemma av olika lärare som hans far anställt. När han var sju år gammal gjorde hans dåvarande lärare upp ett studieprogram för honom. Den dagliga undervisningen började med bön. Måndagar, tisdagar och fredagar fick han på förmiddagen studera ett kapitel i Gamla testamentet, latinsk grammatik, historia och geografi. På eftermiddagen följde så skrivning, repetition av grammatiken, svensk historia och ett kapitel ur Nya testamentet. Onsdagar, torsdagar och lördagar började med bibelläsning, repetition av katekesen, historia och geografi medan eftermiddagarna ägnades åt skrivning, räkning och bibelläsning. På söndagarna tas bara upp en punkt: evangelium.
Vid tretton års ålder skrev Arvid Nils in vid universitetet i Uppsala tillsammans med sin då nioåriga bror Magnus Gustaf. Det var vanligt att söner till adelsmän och andra bättre situerade skrevs in vid universitetet vid mycket unga år.

Hovmannen

Vad Arvid Nils främst kom att ägna sig åt var tjänst vid hovet och militärlivet. Redan vid sju års ålder blev han hovjunkare och två år senare kammarherre. För honom var det än så länge bara titlar. Först 1767 (vid 19 års ålder) antogs han som tjänstgörande kammarherre hos kronprins Gustav, snart kung Gustav III.
Det fanns sex tjänstgörande kammarherrar som två och två tjänstgörde en tredjedel av året, från morgon till kväll. Det började med att de medverkade då kungen klädde sig på morgonen då de bland annat skulle sätta på honom det blå ordensbandet, ge honom värja, hatt och handskar samt servera honom the eller vad han önskade. Så fortsatte det ända tills kungen gick och lade sig på kvällen.
De skulle följa med kungen på alla hans uppdrag och resor; bland annat spelade Stenbock en roll vid kungens statskupp i augusti 1772, han ordnade vissa hemliga möten osv. Arvid Nils tillhörde sedan de av kungens förtrogna som fick bära den speciellt komponerade Ekolsundsdräkten.
Han deltog även i kungens ryska resa 1777. Förhållandet mellan Gustaf III och Stenbock var gott - kungen kallade honom "Mon cher Bock" - men även om förhållandet mellan kung och drottning stundom var ganska kyligt tycks Stenbock ha haft ett gott förhållande till drottningen. Gustaf III ordnade några gånger kadriljer, ryttarspel som skulle påminna om de medeltida torneringarna. Stenbock medverkade och blev av drottningen utsedd att vara hennes riddare och bära hennes färger i sin lans.
Han blev också utsedd till en av de första ledamöterna i den 1771 instiftade Musikaliska akademien och lade ner stort arbete på att förbättra militärmusiken vid de förband där han tjänstgjorde.

Militären

Som många adelsmän ägnade sig Arvid Nils Stenbock åt militäryrket. År 1756 blev han lärstyrman vid örlogsflottan i Karlskrona. Arvid Nils deltog 1756 på linjeskeppet Prins Wilhelm i ett par kryssningar i Nordsjön och besök i Göteborg. 1757 blev han konstapel och deltog i en expedition med skeppet Uppland. Följande år skrevs han i vid kadettskolan i Karlskrona. 1759 deltog han som e o löjtnant på skeppet Sparre till Medelhavet. Under resan fick Stenbock bland annat tillfälle att besöka Italien. År 1760 lämnade han för en kort tid flottan och deltog till lands i kriget i Pommern bland annat som chef för ett artillerikompani. Samma år blev han också ordinarie löjtnant i flottan.
Stenbock blev 1761 uttagen till kapten vid Armens flotta. 1764 deltog han i expedition till Finska viken som chef på pojama Fröja. Även här passade han på att gå i land och tjänstgjorde tillfälligt som major på fästningen Sveaborg. Han blev riddare av Svärdsorden och utnämndes till major i Armens flotta 1770.
1773 bytte Stenbock tjänst med major Fredrik Taube vid Upplands regemente och blev 1775 överstelöjtnant i armén. Inte heller vid Upplands regemente kom han att stanna någon längre tid, Detta berodde på en kris vid Hälsinge regemente och vid en lottning, mellan tre sökande, drogs Stenbocks namn.

Frimuraren

Ätten Stenbock hade sedan tidigt indirekta förbindelser med frimureriet. Den första svenska frimurarreception 1735 hölls i det före detta Stenbockska palatset på Riddaholmen. Arvid Nils farfar hade växt upp i vad som idag är Ordens stamhus i kvarteret Måns Bock.

Det finns inga källor om när eller vad Arvid Nils blev frimurare. Han kan ha blivit det i Adolf Fredriks loge (Kungslogen) men logen saknar matriklar före 1762. Namnet Stenbock nämns också i den franskspråkiga logen l'Union i Stockholm i december 1759. Den tredje graden fick han i logen l'Union i maj 1761 för att han fullgjort sin tid och visat stor nit och skicklighet i den frimureriska konsten och i de uppdrag hans förmän givit honom. Andreasgraderna fick han i Stockholm 1761-1762.

Gustav III recipierade som frimurare 1771, och den som följde honom till receptionen var Stenbock. Gustav III återgäldade denna tjänst nio år senare då man så vitt man vet kungen endast ledde en receptionsloge och det var söndagen den 11 mars 1780 "som var en stilla dag och roade det Hans Maj:t att uti sina rum hålla en frimurarloge och till första och andra graden antaga den unge greve Magnus Stenbock, son till kammarherren greve Arvid Stenbock".

Arvid Nils Stenbock fick grad IX i maj 1774 och utsågs till underskattmästare och fick grad X i december samma år. Därefter innehade han flera ämbeten och fick rubinkorset 1777 och utsågs senare detta år till den första innehavaren som Storhospitalier. När den IX frimurarprovinsen inrättades 1780 tycks han ha varit provinsens prokurator. Han ingick också i hertig Carls "hemliga råd".
IX provinsen hade samband med den Stricta Observansen. Där var Stenbock en av de c:a 25 svenskar som är kända som medlemmar.

Text efter Lars Otto Bergs föredrag om Arvid Nils Stenbock


 

 

stenbock
1/1