S:t Eskil
1052
S:t Eskil
Strandgatan 18
633 43 ESKILSTUNA

016-13 16 36
st.eskil@frimurarorden.se

S:t Eskil

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik

Intresset för Svenska Frimurare Orden har länge funnits i Sörmland, vilket bekräftas av att S:t Johanneslogen Söderman­land i Eskilstuna grundades redan 1884.

För att bereda frimurarebröder av högre grader möjlighet till vidare förkovran i den konungsliga konsten bildades under 1900-talet i länets fyra städer brödraföreningar. Eskilstuna fick dock först 1935 en sådan.

De frimurarebröder, vilka under årens lopp börjat sin frimu­rarebana i S:t Johanneslogen Södermanland, var under lång tid — för den fortsatta befordringen — som regel hänvisade till S:t Andreaslogen Eugen i Örebro för IV/V och VI graderna. Där­ifrån skedde sedan förpassning, som termen lyder, till Värm­ländska Provinsiallogen (VPL) i Karlstad för reception i kapitelgraderna.

S:t Johannes Mästarna kunde emellertid även fortsätta i S:t Andreaslogen Den Nordiska Cirkeln i Stockholm och vidare till kapitelgraderna i Stora Landslogen (SLL). Logerna i Stockholm var dock tidigare hårt belastade genom anhopning av sökande bröder från Mellansverige och Norrland varigenom väntetiderna ofta blev långa. Många bröder i norra Sörmland sökte sig därför med fördel till Örebro och Karlstad. Frimurarebröder i södra de­len av länet sökte sig oftast till logerna i Linköping under Östgö­ta Provinsialloge (ÖPL).

Frimurarehuset i Eskilstuna byggs
Mot den ovan angivna bakgrunden var det naturligt att man inom frimurareverksamheten i Eskilstuna länge hade umgåtts
med tanken att försöka få till stånd en arbetsloge för Andreas-graderna.
Frågan aktualiserades i början av 1950-talet genom att de lo­kaler, som Johanneslogen och brödraföreningen under en lång följd av år disponerat, icke längre stod till förfogande. Ansvariga inom Frimurarverksamheten tog då upp frågan om att uppföra ett frimurarehus. Överläggningarna därom ledde till ett positivt resultat.

Det nya huset, som kunde byggas på en välbelägen tomt i Eskilstuna, invigdes den 17/9 1958. Värdet av ett eget frimurarehus kan inte nog betonas. För fastigheten bildades ett aktiebo­lag i vilket de båda logerna tillsammans med frimurarebröder tecknade aktier. Logerna är formella hyresgäster. Bolagsstyrel­sen och fastighetens verkställande direktör kan på så sätt opar­tiskt handha förvaltningen.

Andreaslogen grundas
I samband med planeringen för frimurarehuset och för att skapa ekonomiskt underlag för driften av den nya fastigheten gjordes i skrivelse den 19 mars 1957 till VSM en framställning om inrättande av en Andreasloge i Eskilstuna. Kapitulationsakt för den nya logen utfärdades den 22 mars 1958. Konstitutions­patent, daterat den 20 september 1958, överlämnades vid Lo­gens invigning den 26 oktober samma år. Invigningen förrätta­des av dåvarande OSK, livmedikus Erik Böttiger. Faddrar för lo­gen var: OM för S:t Andreaslogen Den Nordiska Cirkeln, övers­ten av 1:a graden, Erik Lidström, och OM för S:t Johanneslogen Södermanland, överste Erik Cavalli.

Logenamnet är historiskt
Den nya logen fick namnet S:t Eskil efter den helige Eskil —en engelsk munk — vilken var verksam i Sörmland under senare delen av 1000-talet. Enligt uppslagsböckerna anses han ha varit Tuna stifts förste biskop med säte i Tuna. Hans arbete för att införa den kristna religionen i våra landa­mären ledde emellertid till att han — enligt legenden — år 1080 stenades till döds sedan han sökt hindra »Blotsven», vilken repre­senterade hedendomen och bjöd motstånd mot den nya läran, att i Strängnäs anställa ett offer.

Den helige Eskil begrovs i Tuna, där en kristen begravnings­plats existerat redan på 1000-talet. Handelsplatsen Tuna blev så småningom stad och fick namnet Eskilstuna. Den helige Eskil är Sörmlands skyddshelgon.

S:t Andreaslogens vapensköld
har utformats till minne av denne apostel. De heraldiska attribu­ten bär också vittne om denne förkämpe för den kristna tron. Där finns hans stav och några stenar, vilka symboliskt visar på det öde, som drabbade honom.

S:t Eskils valspråk
är: Fides et amicitia, dvs. »Tro och vänskap». Under den devisen har S:t Andreaslogen S:t Eskil målmedvetet byggts upp.

Lokalernas inredning
krävde stora uppoffringar av alla som deltog vid tillkomsten av logen och i dess uppbyggnad. Logelokalerna skulle inredas enligt föreskrifterna, vilket genomfördes så att såväl lokalerna för IV/V graden som logerummet för VI graden stod färdiga vid logens in­vigning. Logen fick många värdefulla gåvor vid invigningen, vilka ut­gjorde komplettering till detaljutrustningen. S:t Andreaslogen Den Nordiska Cirkeln överlämnade genom sin dåvarande Ord­förande Mästare, översten av 1:a graden Erik Lidström, ett be­tydande belopp, vilket underlättade anskaffningen av inredningen.
Många frimurarebröder kunde genom sitt yrkeskunnande bi­draga med arbetsinsatser för lokalernas iordningställande.