Polstjernan
1033
Polstjernan
Besöksadress:
Kyrkogatan 26
Postadress:
Kyrkogatan 26
803 11 GÄVLE

026 - 12 19 57
polstjernan@frimurarorden.se

Polstjernan

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik

Artonhundratalets Gävle kännetecknades av en mycket livfull handel och sjöfart. Invånarantalet vid seklets början var c:a 6000, vilket gjorde Gävle till en av landets fem, sex största städer.

Skeppsvarv, tobaksfabriker, brännvinsbrännerier och textilindustri hörde till de mera framträdande näringarna på den tiden, något som förändrats markant under det påföljande seklet.

Pengar saknades sålunda inte bland borgerskapet och hos det 30-tal frimurare som då fanns i staden föddes tanken på att bilda en frimurarförening. Omkring 1860 överlämnades sålunda en underdånig framställan av landshövding L. A. Prytz till Ordens Visaste Stormästare H. M. Konung Carl XV. Föreningen inrättades genom nådigt tillstånd samma år, men gävlebröderna nöjde sig inte med detta utan anhöll strax om att få inrätta en fullständig S:t Johannesloge.

Den 9 september 1861 utfärdade Ordens Stormästare kapitulationsakten och därigenom var S:t Johannes Logen Polstjernan och en långvarig frimurartradition grundlagda i staden. Logearbetet påbörjades, men den officiella invigningen fick dock dröja till den 18 oktober 1862 då Stormästarens Prokurator H. K. H. Prins Oscar (sedermera Oscar II) förrättade densamma.

Gävlefrimureriet höll till i förhyrda, centralt belägna lokaler invid stadshuset fram till 1869, vilka dessvärre hann inköpas av logen strax före den stora stadsbranden. De glansfulla åren på artonhundrasextiotalet gav bröderna kraft att besluta bilda även en S:t Andreasloge. Trots det svåra bakslag som stadsbranden innebar för gävlefrimureriet kunde man på bara några år såväl uppföra ett nytt frimurarhus som inviga en ny loge. S:t Andreas Logen Gevalia inrättades den 7 december 1872 genom nådig kapitulationsakt av Ordens Visaste Stormästare H. M. Konung Oscar II. Logens namn grundas på den latinska formen av stadsnamnet.

Brödraföreningar och frimurarklubbar
Till gävlefrimureriet finns för närvarande två brödraföreningar och en frimurarklubb associerade. Dessa verkar på andra orter i Gävleborgs län.

Söderhamn
Brödraföreningen Capella i Söderhamn såg sitt första ljus i början av år 1894. Då vände sig ett antal bröder till sin Ordförande Mästare i S:t Johannes Logen Polstjernan med begäran att denne skulle skulle utverka formellt tillstånd för verksamheten. På den tiden fungerade begreppet brödraförening endast som en interimistisk verksamhet innan man kunde ombildas till fullständig loge. Övriga frimurarförbund arbetade utan ritualer, ceremonier och symboler.


Eftersom Logedirektorium inte ställde i utsikt att bröderna i Söderhamn skulle kunna bilda en fullständig loge inom överskådlig tid, avslog Visaste Stormästaren H. M. Konung Oscar II brödernas begäran. Men beslutet var formulerat på sådant sätt att bröderna ändå kunde bilda ett frimurarförbund, som konstituerades den 18 oktober 1894 under namnet Söderhamns Frimurare Förbund (S. F. F.).

1911 fick dåvarande Ordförande Mästaren i S:t Anderas Logen Gevalia, prof. Nils Ch. Dunér, Konungens uppdrag att inkomma med förslag till gemensamma ritualer för arbetet i rikets brödraföreningar. Dessa stadfästes 1912 efter justeringar i Logedirektorium. Sålunda kunde Söderhamns Frimurare Förbund avskaffa sig själv och, samma år, återuppstå i en regelmässig brödraförening under namnet Brödraföreningen Capella.

Brödraföreningen Capella arbetade under många år i Söderhamns rådhus där domsalen vid sammankomsterna omvandlades till frimurarsal med kulisser och draperingar av olika slag. Detta kunde ske under ett fyrtiotal år, med endast några års "förvisning" till stadshotellet i seklets början. Sedan 1935 har brödraföreningen delat lokaler med andra ordenssällskap.

Brödraföreningen Capella i Söderhamn har tillstånd att arbeta i I - VI graderna.

Bollnäs
Brödraföreningen Nordliga Kronan i Bollnäs hade sin upprinnelse i bildandet av Frimurare Klubben i Bollnäs den 9 januari 1908, då 21 hälsingebröder samlade på Bollnäs järnvägshotell och utsåg sin ordförande. Genom huvudsaklig samverkan med Brödraföreningen Vidar i Uppsala och välvilja från logerna i Gävle kunde man snart samla på sig tillräckliga kunskaper för att ombildas till brödraförening. Detta skedde den 24 maj 1909 genom nådigt tillstånd att arbeta i I - VI graderna. Detta tillstånd har sedermera utsträckts till att även omfatta graderna VII och VIII samt att fungera som deputationsloge i I graden under S:t Johannes Logen Polstjernan.

Västra Gästrikland
Västra Gästriklands Frimurareklubb bildades 1990. Klubben lyder under S:t Johannes Logen Polstjernan och har sitt säte i Storvik. Den rekryterar huvudsakligen bröder från Sandviken, Storvik, Hofors och Torsåker och trakterna därikring. Klubben är mycket aktiv och arrangerar regelbundet klubbmöten, men även frimurarluncher där bröder med damer är välkomna.

Frimurarhuset i Gävle
Den 10 juli 1869 utbröt en storbrand som till stora delar ödelade Gävle stad. Branden uppstod i en centralt belägen snickarverkstad. Den dåvarande frimurarbyggnaden totalförstördes tillsammans med handlingar och inventarier. Strax därpå inköptes tomten som det nedbrunna elementarläroverket stått på och uppförandet av en ny fastighet för frimureriska syften påbörjades. Arbetet tog ungefär två år, vilket måste varit en såväl ekonomisk som praktisk bragd på den tiden.

 

Den 9 november 1871 hölls det första sammanträdet i den nya byggnaden med adressen Kyrkogatan 26 i Gävle. Byggnaden projekterades, uppfördes och inreddes genom gävlebrödernas försorg efter ritningar av den namnkunnige arkitekten och frimuraren Johan Fredrik Åbom - som också har ritat Berns salonger, Musikaliska akademien, Stockholms Enskilda Bank - och i Gävle: det fina börshuset som idag inrymmer S.H-n (Sällskapet Hjälpsamheten) samt renoveringen av Gävle stadshus. Frimurarhuset hade utformats för framtida frimurerisk expansion vilket snart kom att behövas genom tillkomsten av ytterligare en loge året därpå. Byggnaden förklarades som byggnadsminne 1987. Den ägs av Fastighetsaktiebolaget Frigepo, som i sin tur ägs av gävlelogerna.

Frimurarhuset i Gävle har vid olika tillfällen genomgått renovering såväl invändigt som utvändigt. Till de större arbetena kan nämnas en omfattande yttre renovering som företogs 1992 genom magnifika ekonomiska bidrag från en enda frimurarbroder och riksantikvarieämbetet. Dessförinnan hade en ny orgel byggts och installerats 1958 av två sandviksbröder, också detta finansierat genom bröders frikostighet.

Frimurarbröderna i Gävle med omnejd har en kulturhistorisk skatt i sitt frimurarhus som man värdesätter högt och vårdar sig om. Huset och dess inredning är fina tecken på det aktiva frimurarliv som man under nästan ett och ett halvt århundrade har haft förmånen att få ta del av.

gev_fastighet
1/1