la Lumière
1063
la Lumière
Blasieholmsgatan 6
111 48 STOCKHOLM

lalumiere@frimurarorden.se

la Lumière

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Hur skall la Lumière arbeta?

La Lumière blickar ut mot frimureriet i andra länder för att finna nya och mer medlemsaktiverande arbetsformer för att uppnå en hög närvaro och ett aktivt deltagande.

Bröderna förpliktigar sig att närvara vid en loge och ett seminarium i månaden. Bröder som är förhindrade att delta skall meddela detta. Det motverkar aktivt känslan av att inte synas och av att ingen bryr sig om andra bröder. Det hjälper samtidigt logen att fånga upp bröder med problem eller sjukdomar.

Loger och seminarier
Logetillfällena ligger på samma veckodag för att underlätta för brödernas planering. Fr o m 2008 kommer verksamheten att ha en rytm enligt principen: mästarloge, lärlingeloge samt seminarium i grad I och III parallellt samma kväll, alltid på måndagar. Instruktionsloge genomförs i form av historisk loge som en gång per år ersätter ett seminarium. Under ett normalt verksamhetsår planeras därför ca 30 loger, 16 seminarier och en historisk loge.

En seminariekväll består av inlägg och presentationer från flera bröder som talar i olika ämnen. Syftet med reflexionerna är inte att hålla lärda föreläsningar som kräver lång förberedelsetid utan att varje broder fritt ges en möjlighet att sätta ord på sina tankar så att ett samtal mellan vuxna män uppstår. Alla tendenser till akademisk elitism kommer att motarbetas.

Vi föreslår att varje broder i varje grad håller tre reflexioner under dessa seminariekvällar.

Den första reflexionen skall hållas på det seminarium som följer omedelbart efter receptionen, i princip veckan efteråt. Då skall den nye brodern i korthet berätta om hur han upplevde sin reception, hur hans tankar gick under kvällen och framför allt hur han tänkte dagarna efter receptionen. Tonvikten skall ligga på vad han upptäckt hos sig själv tack vare dessa upplevelser. Därmed får han hjälp att sätta ord på den process som ritualen satt igång. Äldre bröder får spännande stimulans att själva tänka över sin utveckling. Hans reflexion diskuteras öppet av de andra bröderna i syfte att hjälpa och uppmuntra honom att gå vidare i sin upptäckt av sig själv.

Några månader senare skall brodern hålla en reflexion på ca 10 minuter över ett ämne som han i samråd med talmannen kommit överens om. Talmannen samordnar och fördelar ämnen för brödernas olika tal, men styr inte innehållet. Varje broder har självfallet full frihet att själv finna infallsvinklar och kopplingar till historia, idéhistoria eller teologiska föreställningar – så länge de tar fasta på det centrala frimureriska innehåll som är relevant i Johannesgraderna. Målet är att varje broder därmed ges möjlighet att fördjupa sig och verkligen lära sig något om DKK. Reflexionen diskuteras sedan av alla bröder som härmed får lära sig inte bara något om frimureri utan också åtskilligt om den nye brodern. Det är ett effektivt sätt att befrämja brödragemenskapen och förhindra att någon känner sig osedd. Även ämbetsmännen, oavsett ämbete, skall hålla en sådan reflexion per år. Även de skall ju ges en chans att utvecklas och tänka vidare över sitt frimureri.

Efter ungefär sex månader skall brodern hålla en personlig reflexion över hur frimureriet och graden påverkat honom som människa och hans liv, ca 10 minuter. Han skall samtidigt motivera varför han nu känner sig redo för befordran till högre grad. Detta är till för att brodern skall ges en chans att reflektera över sitt liv och sin förändring. Därmed ställs frågan på sin spets, om han börjat sträva efter att bli mästare över sitt eget liv. I diskussionen med de andra bröderna kan han få hjälp att gå vidare och samtidigt känna stödet från sina bröder.

Syftet med seminarierna är att alla skall få ökade insikter i DKK. Bröderna skall få en möjlighet att sätta ord på sin egen utveckling som människa och kunna relatera denna till andra bröders. På detta sätt tror vi att en trygghet och ett stöd bröder emellan kan byggas upp. Som svensk ryggar man kanske lite inför dessa krav på att uttrycka sig offentligt. Det känns ovant. I stora delar av det övriga frimureriska Europa är det emellertid just detta som karaktäriserar frimureriet. Vi måste komma bort från upplevelsen att en logekväll är det samma som att gå på teater och se samma stycke ännu en gång. Frimureri måste handla om individen, om jaget; om det som berör.

Självfallet står logens ämbetsmän till tjänst med hjälp och råd när bröderna förbereder sina inlägg. Härmed vinner vi mycket: en intellektuell fördjupning, en större kunskap i DKK, aktivare bröder och en större känsla av samhörighet mellan bröderna.