Glindrande Stiernan
1022
Glindrande Stiernan
Blasieholmsgatan 6
111 48 STOCKHOLM

08-545 037 61
glindrande.stiernan@frimurarorden.se

Glindrande Stiernan

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik

Den Skotska S:t Andreaslogen Glindrande Stiernan

Glindrande Stiernan
En S:t Andreas loge med ett namn som påminner.
Glindrande Stiernan är väl ännu den yngsta verkande Andreaslogen i Sverige, invigd den 20 april 2002, men är till namnet den äldsta. Grundarna av logen ansåg nämligen att det kunde vara lämpligt att återuppliva namnet på en gammal ej kvarvarande loge och valet föll då på den av hertig Carl 1774 grundade S:t Andreaslogen Glindrande Stiernan, som verkade fram till 1800, då den slogs samman med en annan också i Stockholm verkande S:t Andreasloge, L´Innocente, grundad av Eckleff 1756. Den sålunda bildade logen fick namnet Den Nordiska Cirkeln, som ju fortfarande lever i välmåga.

Hertig Carls loge
Glindrande Stiernan sammanträdde, åtminstone till en början, i Carls egna rum på slottet i Stockholm. Av den medlemsförteckning och de protokoll som förvaras i Ordens arkiv framgår att det var fråga om en ståndsmässig sammanslutning, med övervägande grevar, friherrar och andra adliga höga militärer och ämbetsmän samt präster av betydelse. Även en och annan betydelsefull borgare fanns med. Logens tillvaro blev emellertid tynande. Vissa tider låg verksamheten nere, och trots en viss uppgång i slutet av 1790-talet fann man att det inte fanns utrymme för två Andreasloger i Stockholm och hertig Carl fattade därför det då visa beslutet att endast en Andreasloge skulle finnas i Stockholm. Såväl L´Innocente och Glindrande Stiernan fick därför tillsammans utgöra en ny loge. När den Nordiska Cirkeln verkat i närmare 200 år hade emellertid förhållandena ändrats så mycket att i vart fall två loger behövdes. Den Nordiska Cirkeln hade blivit alltför stor och som ett led i Ordens strategi att genom flera och mindra loger förbättra verksamheten, särskilt medlemsvården, fick en arbetsgrupp i uppdrag att utreda möjligheterna att bilda en ny loge. Gruppen leddes av Ellert Karlsson, som sedan blev den nya logens förste ordförande mästare. Stödet blev stort, inte minst från Den Nordiska Cirkeln.

Det framstod för alla som självklart att de båda Andreaslogerna i Stockholm inte på något sätt skulle konkurrera utan i stället samarbeta och stödja varandra. Så har det också blivit.

Glindrande Stiernan, som ju är en fattig loge, delar lokaler med Den Nordiska Cirkeln och använder sig huvudsakligen av Den Nordiska Cirkelns tillhörigheter och allt har från Glindrande Stiernans synpunkt fungerat mycket väl. En S:t Johannes mästare, som skall befordras, får välja i vilken av de båda Andreaslogerna han skall bli medlem och har han inga önskemål om detta förpassas han till den av logerna som har den för tillfället kortaste väntetiden för reception.

Communi Saluti
Förutom namnet har den nuvarande Glindrande Stiernan från den gamla övertagit valspråket ”Communi Saluti”.  Det undersökes om detta på ett valspråksmässigt bra sätt kunde översättas till svenska. Latinkunniga medlemmar rådfrågades och sade att det skulle kunna bli ungefär ”För det gemensamma bästa”, men enigheten var stor att det gamla latinska valspråket även i vår tid är det  bästa. Logens sköld är en modernisering av den gamla logens. Förutom sköldformatet har den ursprungliga femuddiga stjärnan i guld ändrats till en sexuddig i silver så att det av vapnet klart framgår att det är fråga om två olika loger.

En liten loge
Avsikten är och har från början varit att Glindrande Stiernan skall vara en liten loge med högst omkring 100 medlemmar. Detta skall uppnås genom att ungefär lika många som antas till lärlinge-medbröder skall lämna logen genom att befordras till Kapitlet.

Carl-Johan Herting. FDM