Gevalia
1032
Gevalia
Besöksadress:
Kyrkogatan 26
Postadress:
Kyrkogatan 26
803 11 GÄVLE

gevalia@frimurarorden.se

Gevalia

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik

Den stora stadsbranden 10 juli 1869 gjorde många Gävlebor hemlösa. Bland dem var Frimurarna i Gävle. Sådana fanns redan under 1800-talets första hälft men de måste då utöva sin verksamhet via stockholmslogerna.

Efter gjord framställning med dåvarande landshövdingen Lars Prytz i spetsen, erhölls tillstånd att bilda en frimurareförening i Gävle, som startade den 9 dec. 1861.  

Man ville dock bilda en egen loge och den 18 oktober 1862 kunde prins Oscar inviga Sa Johanneslogen Polstjernan. Man hyrde lokaler i ”Lindegrenska Huset” i hörnet av dåvarande Drottning-och Rådmansgatorna och 1869 köpte man fastigheten, som dock brann ned i stadsbranden.

Redan i slutet av 1869 beslöt man dock att inköpa en ny tomt och bygga en egen fastighet. Man kastade sina blickar på en tomt, som efter branden utgjorde resterna av Gefle gymnasium, som också hade lagts i ruiner. Tomten ägdes av Domkapitlet. Innan frimurarna slog till hade den försålts till trafikchefen vid Gefle Dala järnväg för 9.900 Rd. Tre månader därefter - den 21 mars 1870 - överlät han fastigheten till Frimurarlogen för 13.000 Rd. - en nätt förtjänst på 3.100 Rd.

Nu började diskussionerna om vilka lokaler, som skulle inrymmas i fastigheten. Man diskuterade huruvida affärslokaler skulle ingå för att därmed få nödvändiga inkomster. Man ville också att huset skulle kunna inrymma en kommande loge för graderna 4-6 - alltså en Andreasloge och - varför inte - även en kapitelloge.

Redan vid planeringen var alltså vår nuvarande Andreasloge Gevalia med i bilden.

Man uppdrog åt en av landets ledande arkitekter - frimuraren Johan Fredrik Åbom (1817-1900) - att rita och projektera huset. Den 12 november 1871 skedde invigningen av HKH Prins Oscar - sedermera Oscar II.

Byggnaden uppfördes i nygotisk stil, vilket anknyter till Ordens medeltida ursprung, (Gävles äldsta nygotiska byggnad). Den byggdes av tegel i två våningar med källare och inredd vind. Sockeln är av huggen granit och har ett skikt av huggen röd gävlesandsten ovanför. Gavlarna är upptill trappstegsformade med spetsiga torn och klockbärare. Fönstren gjordes bågformade och diagonalspröjsade.Taket var täckt med skiffer, som senare utbyttes mot plåt. Grunden utgörs av en stockbäddsgrund.

Det blev inga affärslokaler i bottenvåningen, men väl utrymme för en Andreasloge och en vaktmästarebostad. Våningen en trappa upp innehåller Johanneslogens rum samt den stora Riddarsalen eller matsalen. Vindsvåningen inrymmer bibliotek, som utbyggdes och inreddes 1978 huvudsakligen genom brödernas eget arbete. I anslutning till Johanneslogens stora lokal finns också en orgelläktare, som från början hade ett s.k. orgelharmonium inköpt 1871 från A. Hirsch i Stockholm, då med 7 register och 5 oktaver. Orgeln var byggd i Paris av Christopher Etienne. År 1959 byttes den ut mot dagens piporgel genom orgelbyggarna och frimurarbröderna Harry och Walter Mobergs försorg. De hann inte själva tillverka orgeln utan importerade den från firma August Laukoff i Weikersheim i Syd-Tyskland.

Andreasloge
Då det nu fanns utrymme för en Andreasloge, undertecknade Landshövding Gustaf Ferdinand Asker en ansökan om att få bilda Andreaslogen Gevalia, vilken beviljades. Den 11 januari 1873 kunde Gevalia invigas av  den nye konungens Oscar II bror, HKH Hertigen av Dalarna, Prins August. Det var andra gången som en kunglig person besökt vår byggnad, men inte den sista. 1 samband med en induslriutställning och lantbruksmöte i Gävle 1901 ”täcktes HKH Kronprins Oscar Gustaf Adolf jämväl besöka logen och taga dess lokaler i betraktande”. Sedan 1873 har alltså S:t Johanneslogen Polstjernan och S:t Andreaslogen Gevalia varit tillsammans i den då nya men fortfarande bestående logebyggnaden.

Gevalias förste ordförandemästare var chefen för Hälsinge regemente Peter von Vegesack, som emellertid ganska snart utsågs till militärbefälhavare på Gotland och lämnade Gävle. Han efterträddes då av Rektorn vid Gävle Högre Allmänna Läroverk Anders Gustav Klintberg, som kvarstod till 1884.

Historiken har hämtats ur  S:t Andreaslogen Gevalias minnesskrift med anledning av logens 125-årsjubileum och har sammanställts av Gustav Karlsson