S:t Christopher
2013
S:t Christopher
Besöksadress:
Stora Torg
Postadress:
Nya Boulevarden 8
291 31 KRISTIANSTAD

044-12 07 22
christopher@frimurarorden.se

S:t Christopher

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik

Frimureriet kom till Sverige från England via Frankrike i mitten av 1700-talet. Den första svenska logen, S:t Jean Auxiliaire, instiftades 1752 i Stockholm. Denna loge kan betraktas som Sveriges moderloge och kallades ibland Svenska landslogen.

1753 valdes friherre Carl Fredrik Scheffer till landsstormästare och samma år blev kung Adolf Fredrik ordens beskyddare genom att åtaga sig att vara övermästare över alla frimuraresamhällen i riket. Nya S:t Johannesloger uppstod snabbt i Göteborg, Helsingfors, Karlskrona, Greifswald och Stralsund.

Sveriges första S:t Andreasloge, L ´Innocente, upprättades i Stockholm 1756 av kanslirådet Carl Fredrik Eckleff, som också 1759 instiftade ett svenskt Storkapitel. Han blev också dess förste ordensmästare. De märkliga akter, enligt vilka detta storkapitel konstituerades, utgör urkunderna till det s.k. svenska systemet inom frimureriet.

År 1760 fick alla svenska S:t Johannesloger en gemensam styrande myndighet i en storloge, som fick namnet Svenska stora landslogen, med Scheffer som landsstormästare och Eckleff som dep. landsstormästare.

På hösten 1771 inträdde kung Gustaf III och hans bröder, hertigarna Carl och Fredrik Adolf i frimurareorden, vilket blev en händelse av utomordentlig betydelse för svenskt frimureri.

Till frimureriets spridning bland officerarna bidrog de ambulerande militärlogerna. En sådan var Svenska arméns loge, som instiftades 1761 i Greifswald under det pommerska kriget. Vid krigets slut upphörde logens arbete i Pommern och flyttades till Stockholm. Hertig Fredrik Adolf blev dess stormästare 1771. Logens verksamhet upphörde på 1780-talet.

Hertig Carl var chef för Skånska kavalleriregementet och vistades regelbundet i Skåne i samband med regementsövningarna på somrarna. Han hade då vanligtvis sin bostad på Bäckaskogs kungsgård. Han blev 1774 såväl storkapitlets ordensmästare som Stora landslogens landsstormästare.

Den första skånska logen konstituerades den 6 juli 1776 vid ett sammanträde i Kristianstad som leddes av hertig Carl. Några aktstycken om de förberedande åtgärder och överläggningar som måste ha föregått logens upprättande, finns varken i logens eget arkiv eller i Stora landslogens arkiv. Detta tyder på att grundarna, aktiva och f.d. officerare bosatta i Kristianstad med omnejd, tagit direkt kontakt med hertig Carl under hans vistelse i Skåne utan att dessförinnan ha gjort en skriftlig framställning till Stora landslogen. Detta styrks ytterligare av att hertig Carl vid logens instiftande utfärdade ett interimskonstitutorial. I detta får bl. a. logen sitt namn: S:t Christophers loge.

Logens första ämbetsmän var:
 

Stormästare Kiell Christopher Barnekow, friherre, hovjägmästare
Förste bevakande broder Baltzar Weduwar, överstelöjtnant
Andre bevakande broder Rudolf Hodder Stjernswärd, fd överste
Skattmästare Holger Anders Rosencrantz, överstelöjtnant
Ceremonimästare Abraham Gustafschöld, överste
Orator Arfvid von Nolcken, major
Sekreterare Samuel Conrad Kempe, major

 

Den första logen i S:t Christopher hölls den 5 november 1776 i överste Weduwars hus och var en ekonomiloge. I denna ingicks ett avtal om att utnyttja 6 rum på andra våningen i detta hus som logelokaler. Dessa skulle vara försedda med "nödige bord och stolar". Huset var beläget på Stora Wästre Gatan 17-18.

Snart yppades misstankar om att rummen ej skulle bereda tillräckligt skydd för obehöriga. Den viktigaste orsaken härtill sades vara för tunna trossbottnar. Br. Weduwar försäkrade, att allt hade gjorts för att göra loge-lokalerna skyddade mot obehöriga. Två bröder skickades ner till rummen på första våningen för att undersöka om något kunde höras från övervåningen. De återkom och meddelade, "att då ovfanföre något gandska hårdt talas, så kunde det höras, men annars intet".

Stormästaren tillkännagav den 19 september 1777, att rum kunde få hyras i andra våningen i handelsman Schenks hus. Då måste dock påkostas en del reparationer. Nya golv och loft, förbättring av väggarna, nya kakelugnar, fönster och luckor vore behövliga, och nya möbler anskaffas.

Överste Weduwar måtte ej ha känt sig helt oberörd av det inträffade, eftersom han redan den 23 september begärde, att logens saker skulle flyttas emedan han fått en hyresgäst till rummen. Logens tillhörigheter flyttades till ett rum i handelsman Schenks hus snett emot vid Lilla torget.

Vid halvtolvtiden natten till den 7 oktober utbröt en eldsvåda hos handelsman Leck i huset bredvid. Elden spred sig med stor hastighet till Schenks hus och antände taket. Huset brann ner till grunden och logen stod nu utan såväl inventarier som lokal.

Ekonomiloge hölls den 17 oktober 1777 i överste Gustafschölds hus. Då beslutades att insända en rapport om det inträffade till hertig Carl och samtidigt bönfalla om hjälp till den olycklige brodern Schenk, som just antagits till frimurare.

I skrivelsen till hertig Carl anhölls om hjälp av alla frimurarebröder i de svenska logerna så att broder Schenk kunde bygga ett nytt hus. I detta skulle även S:t Johanneslogen få sina lokaler. I avvaktan på detta hölls kommande loger i postdirektör Christian Ludwig Widells hus. Detta låg vid Stora Wästre Gatan nr 20, sedermera det s.k. Cardellska huset.

I avvaktan på att medel skulle inflyta från övriga loger fick Schenk ett lån på 416 rdr mot 6% ränta den 22 juli 1778. Men härmed var inte bekymren med husbygget slut. I februari påföljande år anhöll Schenk om ytterligare bistånd för att få huset färdigt. Ännu återstod nämligen inläggning av golv, rappning av väggar, insättning av fönster mm i logevåningen vartill erfordrades minst 250 rdr. Det fanns för logen näppeligen ingen annan möjlighet än att bevilja summan. Den skulle dock ej betraktas som lån utan som förskott på hyran. Ett hyreskontrakt upprättades därför med Schenk.

Den 17 maj 1779 hölls loge för första gången i lokalerna i Schenks nya hus fastän logerummen ännu ej var fullt färdiga.

Lokalerna invigdes vid den nästföljande midsommarfesten. Schenks dåliga ekonomi förorsakade logen både bekymmer och obehag. Det fanns inte någon utsikt att få igen de utlånade pengarna. Skulden minskades enbart genom den innehållna hyran om 100 rdr årligen. Det dröjde inte länge förrän Schenk tvingades i konkurs. I logen diskuterade man hur man bäst borde bevaka sina intressen. Ett förslag var att inköpa huset, vilket de flesta emellertid avstyrkte. Det vore förenat med alltför stor risk att köpa ett hus som ej var försäkrat och ej heller kunde försäkras eftersom det var uppfört i korsvirke.

Huset inropades 1782 av handlaren Caspar H. Herwander, som övertog Schenks skuld till logen. Den nye ägaren underlät efterhand att underhålla och reparera huset. Han fick upprepade tillsägelser att reparera taket och väggarna i logens rum samt yttertrappan emedan logens tillhörigheter tog skada. Herwander tvingades snart sälja huset.

1797 inropade hovjunkare Gustaf von Blixen, på frimurarelogens vägnar, på auktion efter handelsmannen Johan Albrecht Wulff, huset på Östra gatan nr 98. Fastigheten bestod av två byggnader, av vilka den norra var belägen utefter kanalen vid Stora torget och den östra utefter nuvarande Östra Storgatan.

Man satte genast igång med reparationer och nybyggnation och logearbetet kom att bedrivas i dessa lokaler i nästan 100 år. Under åren 1883-84 företogs och slutfördes den grundliga om- och tillbyggnaden varigenom frimurarelogernas hus i Kristianstad fick till det yttre sin nuvarande skapnad. De nya logelokalerna invigdes den 6 september 1884 under stor högtidlighet av kung Oscar II. Närvarande var också kronprins Gustaf och prins Carl.

I början av 1924 fick Husbyggnadsdirektionen bemyndigande att verkställa en omdaning. Efter ritningar av stadsarkitekten i Kristianstad P.L. Håkansson utfördes ombyggnadsarbetet av byggmästarefirman Bröderna Persson i Kristianstad. Arkitekt Håkansson tjänstgjorde som kontrollant och apotekaren C.J. Arhén hade Husbyggnadsdirektoriets uppdrag att övervaka det hela.

Förändringen blev ganska genomgripande. Entrén till logevåningen ombyggdes helt och ett nytt, mycket tilltalande förrum eller galleri anordnades, och S:t Johannessalen fick en mycket lyckad omdaning. Ur ett referat i Kristianstads läns tidning kunde man läsa: "Särskilt har stor omsorg nedlagts på S:t Johannessalens utstyrsel. Den ter sig nu i ett synnerligen tilltalande skick och kan otvivelaktigt räknas som en av de allra vackraste S:t Johannessalarna i Sverige. Särskild uppmärksamhet tilldrager sig det välvda taket med stjärnhimlen. När salen försänkes i mörker, spännes över den en naturtrogen aftonhimmel med tindrande stjärnor. Då solen stiger i öster, utsändande sin rosafärgade morgonrodnad över horisonten, mattas stjärnorna mer och mer för att slutligen helt slockna, när solljuset skingrat nattens mörker. Först när de sista strimmorna av aftonrodnadens röda solfjäder på västerhimmeln sjunka ned i nattes mörker, framträder åter himlens stjärnehär med sina tindrande små bloss."

Det tidsödande arbetet med takets anordning som stjärnhimmel utfördes av majoren Eugène Cederström. Han utprickade och genomborrade taket för de omkring 8000 glasstavar av olika tjocklek, som anbringades där. Dessa glasstavar belyses ovanifrån med starka lampor.

Restaureringen omfattade även den s.k. Oscarssalen, som renoverades och nymöblerades, samt biblioteks- och kanslirummen, som ombyggdes och erhöll nya möbler.

De nyrestaurerade lokalerna blev färdiga på hösten 1924 och invigdes den 15 november 1924.