Kärnan
2093
Kärnan
Besöksadress:
Frimurarehuset
Postadress:
Stortorget 4
252 23 HELSINGBORG

042-21 23 73
karnan@frimurarorden.se

Kärnan

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik

Johannesfrimureriets tillkomst i Helsingborg
När Oscar II år 1884 undertecknade kapitulationsakten för en S:t Johannesloge i Helsingborg var detta resultatet av det tredje försök som gjorts i Helsingborg för att få till stånd frimurarverksamhet i staden. Det första försöket gjordes redan år 1833 och resulterade även det i en kapitulationsakt, men längre kom man den gången inte och något frimurararbete kom troligen inte igång. Det andra försöket 40 år senare var mer framgångsrikt och ledde till instiftandet av frimurareföreningen Cirkeln.

St Johannis Logen Hertigens af Skåne Loge uti Helsingborg
År 1833 var Helsingborgs invånarantal föga mer än 2.000. Trots att staden sålunda var liten, fanns tydligen här och i omnejden ett antal rekorderliga och initiativrika frimurare, vilka recipierat och befordrats huvudsakligen i Kristianstad, vid denna tid den enda logestaden i Skåne. Dessa frimurare samlades den 22 mars 1833 till ett sammanträde, varvid beslöts att inrätta en S:t Johannesloge.
Redan den 15 juni samma år upprättades Capitulations Act för St Johannis Logen Hertigens af Skåne Loge i Helsingborg. Denna kapitulationsakt i original förvaras fortfarande i vårt arkiv i Helsingborg.

I Stora landslogens arkiv i Stockholm kan man utläsa de många underliga öden och märkliga turer som denna loge undergick:

Den 6 juli 1833 undertecknades kapitulationsakten av kronprins Oscar på uppdrag av Konung Carl XIV Johan och daterades tillbaka till den 15 juni. Till logens förste OM utsågs Grefwe Gustaf Adolph de la Gardie, men redan 13 dagar därefter avled han. Nu utsågs Öfversten Alexander Fischerström till logens andre OM.

Logen var ännu ej konstituerad och något arbete hade inte kommit igång när Fischerström meddelade att han på grund av olägenheten med det långa avståndet till logen inte kunde kvarstå i ämbetet och i stället utses landshövdingen i Malmöhus län Grefve Fredric Posse till OM, logens tredje på fem månader.

I början på 1835 begärde även Posse entledigande med hänvisning till det långa avståndet från Malmö till logen i Helsingborg med förslag att logen måtte flyttas till Malmö. Ärendet gick till högsta ort och Konungen lät meddela: ”Ärendet uppskjutes.” Resten av historien om denna St Johannis Logen Hertigens af Skåne Loge uti Helsingborg är tystnad.

Frimurareföreningen Cirkeln
40 år senare bildades här i Helsingborg Frimurareföreningen Cirkeln, närmare bestämt vid en sammankomst den 27 februari 1873 på Hotel de Munthe, som låg på tomten intill vårt nuvarande frimurarehus, där Grand Hotel i våra dagar reser sina murar.

Inte mindre än 26 frimurare hade infunnit sig till sammanträdet, som leddes av postkommissarien N A C von Björnmarck och bankkamreren N Rosenberg. Vid föreningens stiftande uttalades som den allmänna meningen, att målet med verksamheten var att förbereda bildandet av en Johannesloge.

Den 28 februari 1884 beslöts att föreningen skulle upplösas för att ingå ”i den under bildning varande logen Kärnan, men att den borde fortfara tills den under byggnad varande logen blefve färdig”

Frimurareföreningen Cirkeln fick på det viset en värdig för att inte säga glansfull avslutning efter 11 års verksamhet. Den upplöstes därför att det inte fanns någon plats vid sidan av den blivande S:t Johanneslogen, som alltså var frukten av dess eget arbete.

Man beslöt också – och detta länder föreningen till den största heder – att föreningens tillgångar skulle avsättas till en fond för uppförande av en logebyggnad, avsedd för den blivande S:t Johanneslogen. Härmed lades en del av den ekonomiska grunden till vårt frimurarehus som kunde uppföras och stå färdigt 1890 att då även tjäna den nyinrättade S:t Andreaslogen Carl X Gustaf.

S:t Johanneslogen Kärnan
Därmed har vi alltså nått fram till tillkomsten av den tredje frimuarorganisationen i vår stad, S:t Johanneslogen Kärnan.

Under sommaren 1883 framförde livmedicus C J Hafström en underdånig anhållan att få instifta en S:t Johannesloge i Helsingborg till konung Oscar II som då vistades på Sofiero. Konungen gav sitt bifall under villkor av vissa garantier, och i slutet av december samma år ingavs genom provinsialkanslern en officiell anhållan till konungen, vari bl a föreslogs att den blivande logen måtte erhålla namnet Kärnan, såsom ägande ”en passande betydelse och dessutom syftande på lokala förhållanden”.

Den 3 maj 1884 undertecknade Oscar II logens kapitulationsakt, varigenom rättighet gavs att inrätta en S:t Johanesloge i Helsingborg och den 8 september invigdes logen högtidligen med bl a invigningstal av konungen.

Logens förste OM valdes inte till ämbetet på vanligt sätt, eftersom logen ännu ej konstituerats och verksamheten följaktligen inte kommit igång. Enligt nådig skrivelse av den 25 augusti 1884, undertecknad av kung Oscar II förordnades ”till Logens Ordförande Mästare den Högt Upplyste Brodern, Kammarherren, Öfversten och Chefen för Wårt Skånska Husar-Regimente, Kommndören af Wår Svärds Orden 1:sta kl Friherre GUSTAF OSCAR PEYRON,…”.

Följande Ordförande Mästare har därefter styrt logen: livmedicus Johan Hafström, kapten Åke Nordenfelt, medicine doktor Per Gustaf Wide, fältveterinär Johan Siöberg, arkitekt SAR Gustaf W:son Widmark, leg. läkare Torgny Widmark, kapten Holger Rosencrantz, byggnadsingenjör Bengt Lundgren, fastighetsmäklare Göran Eriksson, bankdirektör Christer Persson och kommundirektör Lars Johansson.

Nuvarande Ordförande Mästare är överläkare VDM Thomas Henningson, som installerade sig den 11 januari 2014

(Delar av artikel skriven 1984 av Johanneslogen Kärnans dåvarande OM Holger Rosencrantz och införd i jubileumsskriften till 100-årsminnet)