2052
Gustaf Adolf
Besöksadress:
Larmtorget 2
Postadress:
Larmtorget 2
392 32 KALMAR

0480-104 17
gustaf.adolf@frimurarorden.se

Gustaf Adolf

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik

St. Andreas Logen Gustaf Adolf invigdes den 14 september 1878. Vägen fram till denna historiska händelse hade varit lång och inte utan svårigheter.

En ansökan om att bilda en Johannes-loge inlämnades, vilken glädjande nog bifölls och den 2 maj 1857 underskrevs konstitutions- och kapitulationshandlingarna. Invigningen ägde rum 10 september 1858.
Tanken på att även bilda en S:t Andreasloge i Kalmar tog sig efter hand en allt fastare form.

På 1870-talet - hade Johanneslogen Carl verkat sedan ett antal år. Fastigheten på Södra Långgatan uppfyllde logen Carls behov. Dock fanns där inga möjligheter att även inhysa en Andreasloge.

Jämsides med arbetet att bilda en Andreasloge tog idén om nya och rymligare lokaler fastare form. Logen Carls FFFB konsul Carl Justus Hasselquist fann en lämplig tomt i gården nr 44 vid Larmtorget. Till ett pris av 20 000 riksdaler inköptes den. Samtidigt försåldes den gamla logebyggnaden för 38 000 riksdaler.

Grundstenen till den nya logebyggnaden lades i maj år 1876. Knappt två år senare, den 24 januari 1878 höll logen Carl där sin första sammankomst, i "stadens då måhända prydligaste hus".

Våren 1877 ingavs ansökan om inrättande av en St. Andreasloge.

För frimuraresamhället i Kalmar var det angeläget att kunna erbjuda sammankomster även i graderna IV-V och VI. Många bröder avstod från befordran på grund av de långa resorna till Karlskrona. Dessutom var amorteringen för kostnaderna av den nya logebyggnaden betungande - byggkostnaden uppgick till ca 150 000 kronor.
Angelägenheten om att få bilda en Andreasloge i Kalmar var uppenbarligen stor. Den ansökan därom som insändes till Ordens högsta ledning avslutades med en förhoppning om ett bifall och förslag om namn på logen: "Eders Kongl. Maj:t täcktes Nådigt tillåta, att ifrågavarande nya Loge måtte få bära namnet Gustaf Adolf, ej mindre till en åminnelse af den store Konung, som kämpat och dött för ljusets seger öfver mörkret och hvilken i våra nejder utfört sin första vapenbragd". Handlingen undertecknades av 69 bröder, vilka härigenom blev vår loges grundläggare.

Den 8 augusti 1877 utfärdade Hans Majestät Konung Oskar II logens kapitulationsakt. Där angavs att logen skall lyda under Skånska Provinsial Logen. Efter en tid fastställdes logens vapen och valspråket blev "Från mörker till ljus".
Den 21 januari 1878 utfärdade Hans Majestät Konungen logens konstitutionsakt. Logen Gustaf Adolfs förste ordförande mästare blev konsul Carl Justus Hassequist. Bland de svenska Andreaslogerna blev Gustaf Adolf den tionde.
Invigningen av den nya logen ägde rum den 14 september 1878 under högtidliga former. Som faddrar till logen hade utsetts hovstallmästaren Jacob Wilhelm Beijer och lagmannen Christian Adolf Palme. Bland gästerna kunde märkas representanter för logerna Gustaf, Sirius, Acacian, Carl Johan och Cubiska Stenen samt givetvis från broderlogen Carl.

De första hundra åren
Arbetet i den nya logen kom snart igång. Redan en vecka efter invigningen hölls loge. Från Carl hade inkommit inte mindre än 19 förpassningsbrev för S:t Johannes Mästare. Under första året hölls åtta sammankomster, alla i Lärlinge-Medbroders-graden. Första logen i Mästaregraden hölls 22 januari 1879.
Det första arbetsåret präglades av livlig och omfattande verksamhet. Protokollen upptar inte mindre än 34 sammankomster, 22 i Lärlinge/Medbrodergraden med 61 antagna bröder, och 12 i Mästaregraden med 31 antagna S:t Andreas Mästare.
Hösten 1878 avsände logen Gustaf Adolf en ansökan till Hans Maj:t Konungen om att konungen måtte bestämma den 6 november som logens högtidsdag. Sedan 1879 har logens högtidsdag, men några få undantag, firats den 6 november.
Antalet bröder i logen ökade allt mer. Behovet av större och mera ändamålsenliga lokaler blev därmed allt mera påtagligt. År 1908 gjordes vissa arbeten, bl.a. drogs då elektriskt ljus in i hela byggnaden. Först 1927 gjordes en omfattande tillbyggnad, och de nya lokalerna invigdes på högtidsdagen 1928.
Antalet logesammankomster och antalet recipienter under de första ett hundra åren
- 1878-1978 - uppvisar en hög och jämn nivå. I grad IV-V hölls sålunda 1165 sammankomster, eller i genomsnitt knappt tolv per år, och i grad VI hölls 910 sammankomster, eller nio per år.
Antalet recipienter var också stort, nämligen 2026 i grad IV-V, och 1877 i grad VI. Sammanlagt antogs som St. Andreas Lärlinge-Medbröder och St. Andreas Mästare inte mindre än 3903 bröder under åren 1878 till 1978.

Verksamheten under åren 1978-2003
Logen Gustaf Adolfs verksamhet de senaste 25 åren präglas av fortsatt hög aktivitet. Allt eftersom omvärlden förändras påverkar detta i någon mån det frimureriska arbetet. Även om den ritualbundna verksamheten i allt väsentligt är oförändrad, har likväl övriga delar fått en något annorlunda inriktning.
Logen Gustaf Adolf har under de senaste 25 åren letts av fyra Ordförande Mästare. Vid denna periods inledning, 1978, hade teologie Dr. Folke Petersson suttit i tre år, och kom att sitta ytterligare fyra år. Han efterträddes 1982 av disponent Tore Lundberg, vars mandattid sträckte sig till 1990. Han efterträddes då av rektor Kjell Hammar, vilken i sin tur överlämnade ledningen för logen till länspolismästaren Jan Gustafsson 1998.
År 1978 var ett betydelsefullt årtal för logen Gustaf Adolf. Den hade då verkat i 100 år. 100-årsjubileet firades lördagen den 9 september med högtidsgudstjänst i Kalmar Domkyrka och med högtidsloge i IV-V graden.
Logens viktigaste uppgift har varit och är att bedriva sitt arbete med logesammankomster och att recipiera nya bröder i de olika graderna. Tillströmningen av nya bröder har varit god. Mellan åren 1978 och 2002 har 315 bröder recipierats i grad IV-V, vilket innebär ca 13 recipiender per år. Den vid årsskiftet 2002 - 2003 senast recipierade innehar matrikelnummer 2354.

Högtidsdagen, som med några få undantag firas den 6 november, samlar årligen ett stort antal bröder. Logens medlemmar möter mangrant upp, och många av de särskilt inbjudna gästerna hedrar logen med sin närvaro.

Provinsiallogen representeras ofta av Provinsialmästaren, PM, eller vid hans förfall av någon prominent ämbetsman från fördelningen.

Jullogen
Traditionsenligt inbjuder Logen Gustaf Adolf till julloge den 28 december - en tradition som dåvarande OM Einar Svensson påbörjade. Särskilt inbjudes de bröder som fyllt 80 år eller mer. Glädjande nog hörsammar många av dessa inbjudan, under senare år ett 20-tal vid varje tillfälle. Antalet besökande bröder är oftast mycket stort - 90 till 100.
Vid denna loge recipierar bröder från Växjö och dessa åtföljs oftast av andra växjöbor.

Logerna i Kalmar - Johanneslogen Carl och Andreaslogen Gustaf Adolf - kan bedriva sin frimureriska verksamhet i egna och ändamålsenliga lokaler. Denna omständighet är till stort gagn för arbetet och brödernas trevnad. Logebyggnaden, belägen vid Larmtorget, är jämnårig med S:t Andreas Logen Gustaf Adolf - huset togs i bruk 1878 några månader innan den nya Andreaslogen invigdes.

De lokaler som S:t Johanneslogen Carl från sin start 1858 använde skulle visa sig otillräckliga om och när Andreasfrimureriet skulle komma igång, eller som det hette "helst om och när Skottsk Loge kunde behöfva här inrättas". Jämsides med att initiativ togs för att etablera en Andreasloge startade även planerna på att uppföra ett eget hus med utrymme för båda logerna. Den 25 maj 1873 framlades och godkändes förslag till logebyggnad ritad av J. F. Åbom. Grundstenen lades ned 22 maj 1876. I grundens sydöstra hörn nedlades en silverplåt med årtal och den regerande konungens namn. Byggkostnaderna för hela huset - 150.000 kronor - är med nutida mått blygsam, men var givetvis då en betydande och betungande kostnad.

Redan vid sekelskiftet väcktes frågan om behovet av till- och ombyggnad av logehuset. Antalet bröder ökade alltmer varför större utrymme krävdes. En större festlokal stod också på önskelistan. Tills vidare kunde dessa planer inte förverkligas. En stor förbättring genomfördes dock 1908, då elektriskt ljus drogs in i hela byggnaden. Utbyggnadsplanerna fick 1925 en fastare form genom att stadsarkitekten J. Fr. Olson upprättade ett förslag. Stora Landslogens Direktorium gav förslaget sitt gillande och en del av gamla vallen mellan Larmtorget och järnvägsstationen inköptes av Kalmar stad för tillbyggnaden.

Byggmästare Herman Ohlsson anförtroddes uppdraget att utföra byggnadsarbetet. Själva tillbyggnaden kostade188.500 kronor, va-anläggningen 55.000 kronor och elinstallationerna 15.500 kronor. Arbetena fullbordades i oktober 1928, och på Gustaf Adolfsdagen den 6 november förklarades de nya lokalerna invigda.

Efter denna tillbyggnad innehåller fastigheten, förutom lokaler för logerna Carl och Gustaf Adolf, matsal, bibliotek och samlingsrum. Hotelldelen består av 38 rum och i gatuplanet är en restaurang inrymd. Omfattande upprustningar har på senare år gjorts i restaurangens kök med biutrymmen liksom av hotellrummen, som byggts om till fullgod standard. Betydande kostnader har även lagts ned på renovering och ommålning av fastighetens fasad, varvid den återfick sin ursprungliga gula färg.

"Spegelrummet"
Det är värdefullt och med tillfredsställelse som frimuraresamhället i Kalmar kan bedriva sin viktiga verksamhet i eget hus. Byggnaden är uppförd för sitt ändamål, vilket gör att det frimureriska arbetet kan genomföras utan de svårigheter som förhyrda lokaler ofta medför.

Frimuraresamhällets i Kalmar beslut för hundra år sedan att uppföra och själv äga den fastighet som logearbetet bedrivs i har visat sig lyckosamt. Logebyggnaden är i gott skick och hyresgästerna för hotell och restaurang är seriösa och lämnar ett gott tillskott till fastighetens kostnader.

Frimurarhuset
1/5