Acacian-Malmöhus
2063
Acacian-Malmöhus
Isak Slaktaregatan 1
211 21 MALMÖ

040-12 23 17
acacian@frimurarorden.se

Acacian-Malmöhus

Här hittar du aktuell information om våra många aktiviteter och olika verksamheter. Äldre information hittar du längst ned på sidan.


Historik

Acacian, nu en del av Acacian - Malmöhus, är den äldste nu arbetande frimurarlogen i Malmö. Men kanske inte den första.

År 1777, den 24 juni, utfärdade hertig Carl en konstitutionsakt för ett skånskt Prebende Kapitel med hemvist Malmö. Kapitlet skulle ha tillsyn över logerna i Skåne, Halland och Blekinge. Ett konstituerande sammanträde hölls i februari 1779 och en reception i VII graden genomfördes. Receptionen hölls förmodligen i det gamla Ulfeldska huset vid Adelgatan. Här låg senare hotell Tunneln. Stora ansträngningar gjordes för att finna lämpliga lokaler för kapitlet och för en tänkt Johannesloge i Malmö.

Det var emellertid svårt att finna lämpliga lokaler i Malmö och man anhöll om att få Kapitlet flyttat till Kristianstad där man kunde verka i S:t Johanneslogens hus. Under nära 100 år fick de som önskade bli frimurare ta sig till Kristianstad för att recipiera och för att befordras. Att förflytta sig så långt på 1700-talet och i början av 1800-talet var omständligt och dyrt och endast möjligt för de högre stånden eller borgare med god ekonomi. Under de 20 år som det fanns en kapitelloge i Malmö hölls sammanlagt 33 sammankomster, varav minst 11 i Malmö.

Acacian
Tanken om att starta en johannesloge i Malmö hölls levande och i början av 1860-talet började logen ta form. Rådmannen Henrik Jungbeck, en av initiativtagarna, fick i uppdrag att söka tillstånd att använda rådhusets Knutssal för logesammankomsterna. Detta lyckades inte eftersom rådhuset skulle bli föremål för en omfattande restaurering. I stället fick man erbjudande om att kostnadsfritt disponera övre våningen på en flygelbyggnad på Mon Bijou i hörnet av Spån-, Skol- och Monbijougatorna. Detta erbjudande accepterades.

Här invigde prins Oscar, sedermera Oscar II, S:t Johanneslogen Acacian den 8 oktober 1863. Mon Bijou-lokalen var bara ett provisorium och man sökte efter nya och bättre lokaler, helst i ett eget hus. Acacians förste OM blev greve Corfitz Beck-Fries. Corfitz Beck-Fries inköpte "utan logens hörande" en tomt och fastighet som sedan visade sig vara olämplig och som behövde en omfattande renovering. Den svårsålda fastigheten och tomten, såldes dock tre år därefter med en förlust för logen på 1 374 rdr.

En fastighet vid hörnet av Stortorget och Isak Slaktaregatan föreföll lämplig. Fastigheten ägdes av en tysk inflyttad handskmakare med namn Petschke som var satt i konkurs. Fastigheten sträckte sig in mot nuvarande frimurarfastigheten. Vid en allmän loge beslutades att försöka köpa denna fastighet. Grosshandlare Edward Engström, logens skattmästare och den drivande kraften bakom försöken att skaffa frimurarna ett "eget hem", inropade fastigheten för 65 005 rdr, den 6 mars 1866. Engström var en stor industriman och ordförande i många företagsstyrelser. Först den 1 februari 1870 såldes fastigheten till "Frimurarlogen i Malmö". Dröjsmålet berodde på svårigheten att skaffa pengar till affären. Arbetet med ombyggnaden av lokalen sattes dock omedelbart igång och på Acacians födelsedag den 24 oktober 1866 invigdes de nya lokalerna av prins Oscar.

Vid jullogen i Acacian 1866 i beslutades att starta en Skotsk Andreasloge. Problem med lokalfrågan gjorde dock att en framställan om att få starta Andreaslogen inte inlämnades förrän i januari 1868. Lokaler i fastigheten gjordes i ordning för Andreasfrimureriet och den 26 maj 1868 invigdes logen av Carl XV och i närvaro av prins Oscar. Andreaslogens förste OM blev greve Corfitz Beck-Fries som därmed lämnade Acacian. Namnet på Andreaslogen blev Corfitz.

De första två åren i Acacians liv präglades av stor glädje och iver men en schism mellan OM greve Corfitz Beck-Fries och rådman Henrik Jungbeck gjorde att logens arbete präglades av viss osämja. Troligtvis låg en befordran och en önskan från Corfitz Beck-Fries om att logen i första hand skulle ledas av någon adlig. Osämjan kulminerade på ett möte den 20 november 1865. Mötet leddes av hovsekreteraren H. L. Ahlberg. Ahlberg skulle förvalta OM-skapet under OM:s och DM:s vistelse på det pågående Riksmötet. Ahlberg ledde dock logen fram till den 4 maj 1866.

Vid mötet den 20 november 1865 höll rådman Henrik Jungbeck ett välformulerat men skarpt tal som togs till protokollet. Han riktade en stark kritik mot greve Corfitz Beck-Fries sätt att leda logearbetet. Efter talet lämnade han sammanträdet och logearbetet i Acacian som han älskade. Rådman Jungbecks tal fick en allvarlig efterräkning. Vid en logesammankost den 25 januari 1866 uppläste tjänstgörande OM, Ahlberg, ett brev som Corfitz Beck-Fries tillställt konungen. I brevet tog han upp Jungbecks förtjänster men betonade hans brister och olämplighet som DM. Corfitz Beck-Fries menade dock att eftersom Jungbeck meddelat att han inte tänkte besöka logen mera, så var detta frö till split inom logen borta och därför kunde "br. Jungbecks ohöviska anfall må lämnas utan beivran". Kungen beslutade så efter tillstyrkan av PM.

Rådman Henrik Jungbeck kom dock igen. Vid invigningen av Andreaslogen den 26 maj 1868 deltog Ljungbeck. Konungen hade medlat mellan honom och greve Corfitz Beck-Fries. Jungbeck besökte den 17 september, en III:e grads loge. Han blev hälsad av DM som önskade att han ofta måtte besöka logen. Jungbeck tackade för hälsningen och lovade att i fortsättningen ofta bevista logearbetet. Att sympatierna för Jungbeck var stora visades snabbt. Greve Sten Lewenhaupt blev OM och ny DM skulle väljas. Jungbeck blev nominerad i tredje rummet och med röstsiffrorna 1-1-50 valdes han till DM. När greve Lewenhaupt lämnade OM-posten blev Jungbeck med överväldigande majoritet vald till ny OM.

Under början av 1880-talet diskuterades och beslutades det om att få till stånd en VII gr, Stewardsloge, i Malmö. Förslag till skrivelse i frågan utarbetades, men det visades sedan att viss oenighet i frågan fanns och någon sådan loge kom heller aldrig till stånd.

Brödramåltid
Vi är idag vana vid att efter logearbetet ha en gemensam brödramåltid. Så har det inte alltid varit. Bröderna gick ofta, efter logen, ut på offentliga restauranger och åt. Grosshandlare Kruuse föreslog vid ett sammanträde i slutet av 1879 att en restaurang skulle ordnas i logehuset så att bröderna samlades där i stället för att gå ut på offentlig lokal. Denna fråga diskuterades i många år och inte förrän på högtidsdagen 1886 meddelades det att lokal för måltid nu fanns och att möbler skulle inköpas.

Den nuvarande logebyggnaden.
Frimurarna i Malmö behövde en större lokal. Alltsedan Corfitz tillkomst hade man varit trångbodda. Acacians FIB apotekaren John Tesch, som var en god affärsman inköpte tomterna bakom och intill frimurarhuset och erbjöd logerna att överta dem till inköpspris. Erbjudandet om att köpa fastigheterna diskuterades mycket och länge. 1894 beslöts på en ekonomiloge att genomföra köpet. Logerna hade en del pengar, tillsammans 100 000 kronor, och bröderna tecknade obligationer. Men komplikationer uppstod. Logernas jurister fann nämligen att frimurarlogerna inte var någon juridisk person. Malmö Frimurare Byggnads Aktiebolag bildades därför 1895.

Det visade sig sedan att tillgängliga medel inte skulle räcka för byggnation därför dröjde det ända till 1902 innan ett färdigt förslag på en ny logelokal och ombyggnad av den gamla till enbart hotell och restaurang förelåg.
Ombyggnaden pågick under åren 1902 - 1904.
Den högtidliga invigningen som förrättades av PM greve M. De la Gardie ägde rum den 8 oktober 1904. 300 bröder deltog i invigningen.

Malmöhus
Intresset för frimureriet var stadigt i växande. Acacian hade många besökande på logerna och antalet som önskade recipiera var stort. Under åren 1914-1920 recipierades i Acacian 271 bröder. Tiden mellan anmälan och reception blev alldeles för lång och därför beslutades att man skulle anhålla om att få starta ännu en S:t Johannesloge i Malmö.

Söndagen de 14 november 1920 invigdes den nya logen som fick namnet Malmöhus. Konung Gustav V, OSM, förrättade invigningen. OM för Malmöhus blev med. dr. Nils Sjöberg. Faddrar var OM för Acacian, landshövding De la Gardie och Corfitz OM landssekreterare Fritz Hallberg.

Acacian hade vid denna tidpunkt en kö av 200 bröder som önskade bli frimurare. 70 av dessa överfördes till Malmöhus och recipierads där. Intresset för att antagas till frimurare avtog under 1930-40-talet. Detta berodde på det stora ekonomiska trycket mot folket och en negativ propaganda mot frimureriet, vilket kunde härledas till diktaturstaterna i Europa. I Stockholm menade man att det var dags att slå samman Acacian och Malmöhus. Detta lyckades man dock tillfälligtvis stoppa och verksamheten fortsatte. Hans majestät lät dock den 5 september 1942 meddela att S:t Johanneslogerna i Malmö skulle sammanslås fr.o.m. 1 oktober 1942 och den nya logen skulle heta Acacian-Malmöhus och dess valspråk skulle vara "Crescat Benedicta". De båda logerna recipierade under åren 1940-1942, 48 bröder, ett snitt på 16 per år.

Varken Acacian eller Malmöhus var lyckliga över beslutet om sammanslagningen. Samarbetet mellan de tre logerna var gott. Acacians sista år präglades av den oro som fanns i Europa och som sedermera ledde till det 2:a världskriget. Frimureriet baktalades i Europa och förbjöds i Tyskland. Man menade att den arbetade mot den rådande statsmakten. Även i Sverige baktalades frimureriet. Detta föranledde Hans Majestät Konungen, som var OSM, att utfärda ett tillkännagivande som säger vad SFMO står för och att frimurarna har rätt att följa sin övertygelse i kyrkliga, politiska och samhälleliga frågor men att Orden förbjuder medlemmarna att inom logerna avhandla sådana frågor.

Den 9 april 1940 ockuperas Danmark och Norge av tyska trupper. Acacian sammanträder den 29 mars. Ordens högsta styrelse meddelade att frimurarverksamheten tillsvidare skulle inställas. Viktiga handlingar flyttades till fd landsfiskalen Gustav Kinbergs bostad i Sjöbo. Om även Sverige skulle ockuperas skulle handlingarna forslas vidare upp i Sverige. Acacian återupptog sin verksamhet i och med högtidsdagen som firades den 8 oktober 1940.

Acacian-Malmöhus
De båda OM:arna för Acacian och Malmöhus Holger Rosencrantz och Ragnar Brundin kallades till Stocholm och till Hans Majestät Konungen Gustav V, Ordens Stormästare, som delgav sitt beslut om sammanslagningen av de båda logerna.

Kapitulationsakten, daterad 5 september 1942, var väldigt detaljerad. Namnet, liksom vapnet och valspråket var givet. Till OM hade förordnats Acacians OM Holger Rosenkrantz. Det slutade inte med detta utan man hade förordnat samtliga ämbetsmän också. Principen varannan tillgreps. Allt för att undvika eventuella konflikter.

Vemod präglade de båda logerna - Acacian, den näst äldsta i Skåne, och Malmöhus, som för endast 22 år sedan med stor pompa och ståt invigts av Hans Majestät Konungen. OM för Acacian avtackade personligen samtliga ämbetsman vid logens sista sammankomst den 25 september 1942. OM nedlade sedan sitt ämbetstecken och vände sig mot logens vapensköld och yttrade "Innan jag går att från denna plats nedflytta Acacians vapensköld ägna vi alla en tanke åt alla de bröder, som i nära 79 år arbetat under denna sköld". Därefter nedtog han vapenskölden och placerade den i OSM:s ämbetstol varefter han tillsammans med sina ämbetsmän lämnade logerummet.

Installations- högtidsloge hölls på Acacians högtidsdag den 8 oktober 1942. Logen öppnades av FDM Ragnar Brundin. OM kammarherren Holger Rosencrantz infördes och installerades enligt föreskriven ritual, assisterad av sina faddrar OM i Corfitz professorn Robert Malmgren och kontraktsprosten Albert Lysander.

Göran Kleander skrev ursprungligen texten till Acacian-Malmöhus 60-års jubileum 2002. Hans Andréason har reviderat texten.
Källor: Jubileumsböcker från Acacian, Malmöhus och Acacian-Malmöhus