Svenska Frimurare Orden

Ordens stamhus - Bååtska Palatset

Det Bååtska palatset förvärvades av Svenska Frimurare Orden år 1874. Det uppfördes mellan åren 1662 och 1669 efter ritningar av arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. (1615-81). Byggherre var riksskattemästaren Seved Bååth (1615-69), som redan år 1650 hade erhållit tomten i gåva av drottning Kristina på villkor att här skulle uppföras en byggnad i ståndsmässig stil. Tessin gav byggnaden en holländsk-svensk barockstil som skulle bli typbildande för åtskilliga av adelns hus i Stockholm.

Sedan Svenska Frimurare Orden köpt huset inleddes arbetena på tillbyggnaden bestående av två stora längor ned mot Nybroviken. Arbetet inleddes i februari 1875 och den 21 januari 1877 invigdes det nya Stamhuset. För ritningarna svarade arkitekt Johan Erik Söderlund (1826-75) men på grund av hans för tidiga död övertogs byggnadsprojektet av arkitekt Emil Victor Langlet (1824-98). Ytterarkitekturen i det gamla palatsets formschema följdes. Under åren 1910-12 byggdes den inre gården över mellan flyglarna.

Det stora trapphuset avsåg Tessin till en början att på franskt vis låta stiga upp från nedre hallen men sedermera försköt han det till den högra flygelbyggnaden för att kunna skapa en matsal på första våningen och en storslagen festsal på andra våningen. Den magnifika trappans kryssvalv vilar ut mot trappschaktet på toskanska kolonner och bröstningen består av balusterdockor i svällande former. Trapphuset utgör en imposant del i byggnadens barockkaraktär och spelade en viktig roll i 1600-talets ceremoniella umgängesliv.

I den vänstra flygeln finner man bevarade delar av palatsets äldre inredning med bl.a. Kungarummets prakttak, ett kostbart bildhuggeriarbete med Ehrenstrahl-influerade målningar. I provinsialmästarens rum finns ett tak i starkt modellerad stuck och i en form som påminner om stuckatören Carlo Caroves (1697) arbeten med målningar av troligen Johan Sylvius (1635-95).

I den gamla festsalen på andra våningen, nuvarande Oscarssalen, förnimmer man något av palatsets praktfulla inredning, återställd av professor Sigurd Curman (1879-1966) och arkitekt Einar Lundberg (1889-1978) åren 1921-22. Det är troligt att denna sal aldrig blev helt färdigställd. Taket och väggfälten är en pietetsfullt restaurerad stuckdekor i ett Caroveinspirerat mönster. På första våningen återställs ett av mittrummen till sällskapssalong. Bakom den gamla inredningen från 1877 hittades år 2000 hel- och halvfranska ekboaserade paneler ovan en bröstpanel från 1740-talet. De skadade panelerna kommer att bevaras och restaureras.

De nybyggda flyglarna rymmer de frimureriska templen, däribland den säregna Riddarsalen i nygotisk stil, skapad av Emil V. Langlet i järn och stuck. Mittskeppet är 23 meter högt. Mittskeppets triforium bär höga blindfönster och salen får dagsljus från rundfönster i den norra väggen. Johannessalen är en annan säregen skapelse av Johan E. Söderlund i sin nyantika 1800-talsstil, något av ett grekiskt tempel.

Sidoskeppen har raka valv medan över mittskeppet ett tak välver sig som en öppning ut mot himlavalvet, konstruerat av arkitekt Agi Lindegren (1858-1927) år 1898 då elektricitet drogs in i huset. De korintiska kolonnerna har släta skaft och kapitälens akantusblad är kompletterade med bl.a. den sexuddiga stjärnan och kerubhuvuden där annars stänglarna skulle mötas. De senare representerar frimureriska motiv. Salens nuvarande färgsättning är från år 1931.

Bankettsalen är en jugendskapelse av arkitekt Johan Ludvig Peterson (1853-1931) med väggutsmyckningar av den kände dekorationsmålaren Karl Filip Månsson (1864-1933). Salen återfick år 2001 delvis sin ursprungliga färgsättning i kassettaket och de magnifika jugendtakkronorna har återbördats. En av Stockholms största jugendskapelser återskapas.

Palatset inrymmer Ordens arkiv och bibliotek, inrättat år 1785, med arkivmaterial rörande frimureriet i Sverige från tidigt 1700-tal och ett i Europa unikt bibliotek med frimurerisk litteratur, närmare 11.000 titlar idag. Ordens museum i källarplanet berättar om det svenska frimureriets utveckling från tidigt 1700-tal till vår tid och illustreras av föremål. Muséet inrättades år 1913 och inrymmer bl.a. en unik samling frimureriska dräkter från sent 1700-tal.

Förutom interiörer från fyra århundraden inrymmer palatset en hel del konst, främst målningar av Per Krafft d.y., Gustaf Lundberg, Axel Jungstedt, Gustaf Björck, Edward Perséus och David Tägtström för att nämna några. Bland byster må nämnas Adolf Jonssons byst av Gustaf V i marmor, den första som någonsin gjordes av kungen, som finns i Stora trappan. Orden äger en förnämlig samling av hallmärkta möbler, tillverkade av 1700-talets främsta möbeltillverkare, däribland Eric Öhrmark, Johan Erik Höglander och Johan Melchior Lundberg d.y. samt Efraim Ståhl. Bildhuggarna Johan och Pehr Ljung är representerade med sällsynta möbler och ramverk.